Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I röda rummet - 5. Själanöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I RÖDA RUMMET 93
huru hade å andra sidan Johan kommit att förlora
njutningen av naturen? Var ej hans nya synpunkt
såsom artistisk lika subjektivt praktisk som bondens,
då han nu endast såg studier och motiv? Sågo icke
en skogsköpare, en jägmästare, en odlare, en
landskapsmålare, en botanist, en jägare och en poet samma
skog med olika ögon? Jo visserligen, men vem såg
då rätt på skogen? Vem såg vad skogen egentligen
var? Botanisten kanske, som endast fann en samling
fanerogamer och kryptogamer, vilka omsatte
upplösta mineraler och gaser i sina kärlknippen! Den
som såg ytligast och falskast var väl då artisten,
som endast såg på ytan, teckningen och färgen. Men
vad hade han sett såsom poet? Sina känslor
återfunna i halvdunkel och heldagrar, i mossornas
färgspel, vilka väckte minnen om hans simmiga inre, där
alla själens funktioner arbetade utan beroende av
viljan.
Men hur han gick, i stranden, över hagar och
in i skogen, började teckning och färg att flyta
samman, såsom om han sett alltsammans genom tårar.
Själsskakningen, samvetskvalen, ångern, blygseln,
började upplösa honom, och medvetandet lossnade i
fogarne. Gamla tankar om en förfelad uppgift, om
en mänsklighet, som led av misstag och villfarelser,
döko upp. Lidandet förstorade hans jag, intrycket
av att han stred mot en ond makt retade upp hans
motståndskraft till vilt trots; kamplusten mot ödet
vaknade, och ur en gärdselhög tog han tanklöst en
lång, spetsig stör. Den blev ett spjut i hans hand och
en klubba. Han bröt in i skogen, slog ner grenar
omkring sig såsom om han slagits med dessa mörka
jättar. Han sparkade svampar under sina fötter såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
