- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
165

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 2. Explosionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRFATTAREN ’ 165

klarade helt frankt att boken var en dikt, att sådana
figurer och sådant bohémeliv ej fanns i Sverige; en
annan, som haft någon kännedom om Röda Rummet,
förklarade att alltsammans var oblyg verklighet. En
professor i de sköna konsterna, som genomskådat
det hela, fann medelproportionelen och förebrådde
författaren att han förstört figurerna genom att sätta
falska masker på dem. Denna anmärkning var riktig,
men det var ju ett humant tillvägagående för att
icke blottställa privatpersoner. Författaren hade
sålunda lika rätt, då han till en vän påstod att han
kunde visa fotografier av figurerna, och lika rätt
då han förklarade att han ej fotograferat. Det var
dikt och det var verklighet, och alltså
verklighetsdiktning eller realism. Hur mycket han omdiktat vet
endast han själv, men det var mycket mer än man
hade lust att tro, ty han ägde ännu då den förmågan
att med fantasien trolla figurer och scener. Sålunda
är grosshandlaren Nicolaus Falk en gjord figur; den
omtalade sexan på Österlånggatan med
rumsdekoration och hela scenen fullkomligt påhittad.
Begravningen på Nya kyrkogården hade han hört berättas
kort och gott. Vita bergen hade han ej sett och
visste knappt var de lågo. Tidningsredaktören i
Gråkappan var lik många, men var ej någon viss; att
en förläggare som Smitt ej fanns i Stockholm var
lätt att kontrollera då endast ett tiotal förläggare
existerade; pastor Skåre var ett papiermachéskelett,
hopplockad ur alla möjliga bensamlingar, så att han
var svår att bli riktigt sammanhängande. Men
fiendens nästa taktiska rörelse blev mycket riktigt
den: att dels öva egen hämnd på de uppgivna model-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free