- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
166

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 2. Explosionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

166 TJÄNSTEKVINNANS SON

lerna, dels att hetsa dem på författaren. Det var
ett gott schackdrag.

Var boken gallsprängd? Nej, det vilar även här
ett stilla skeptiskt lugn över skildringen, och där
karikatyren träder fram, verkar den endast
förmildrande. Sålunda är den överdrivna teckningen av
ämbetsverket endast lustig på sin höjd och därför
kunde man med gott lynne spraka om densamma
i det verk där författaren dagligdags levde. Ja, man
kom till och med och bjöd honom på ännu vassare
detaljer, såsom att i det och det verket, där
sagesmannen arbetat, man förvarade brännvinsflaskorna
i registratorns skåp. Antaget att han nu tagit upp
en sådan i det hela oskyldig detalj, som endast
innebar att tjänstemännen måste taga sin frukostsup på
ämbetsrummet i stället för på källaren, så hade han
kastat en ful och orättvis skugga på en hel kår.
Nu utelämnade han den detaljen och tog endast
mera oskyldiga, men icke mindre i botten fullt
faktiska. Visste man huru många och än starkare
saker han måste utelämna skulle han aldrig tagits
vid öronen för den affären.

Hemligheten i den verkan boken gjorde låg däri
att författaren anlagt den stora synpunkten på livets
småsaker. Vilken tröst för de små, de misslyckade,
de hetsade, att se det allt de dyrkat och förgäves
eftersträvat endast var stoft och aska.

Det var ju lika gott som Kristendom med den
skillnad att pessimismen icke gjorde mänskor
olyckliga med att uppställa några nya illusoriska
förhoppningar som måste ramla. Han var så fri från
alla illusioner att han icke en gång låtit narra sig
av tidens modefrågor. Oaktat han själv levde i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free