Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 3. Nere och oppe igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182 TJÄNSTEKVINNANS SON
umgänge med det härskande partiet, med vilka han
samtalsvis kalfatrat allt gammalt aktningsvärt.
Sådana tvivlare fann han ända högt upp, och han
tyckte sig bara uttala de bildades mening, när han
slog ut sitt första häfte. Intressena voro ännu icke
hotade och partierna ej bildade, så att man levde
gott tillsammans och vågade säga vad man tänkte.
Sålunda hade han ju hembjudit Röda Rummet som
följetong till Posttidningen, och fått igen den av
redaktören utan ondska, endast med förklaringen att
den icke passade för tidningen. Vilken oerhörd
omedvetenhet låg icke i detta! Vidare hade anmälan med
det famösa angreppet på Geijer blivit företett för
en äldre tjänsteman vid en av de lärdaste
institutionerna. Denne hade endast funnit anfallet något
för mycket larmoyant, hade en anmärkning på
stiliseringen, men eljest ingenting att stryka.
När boken kom ut, mottogs den väl av själva
Allehanda, berömdes till och med såsom av behovet
påkallad o. s. v. Man hade icke där heller sett vari
faran låg.
Anfallen, som följde, voro oväntade, ty huru
kunde man bli så vred på en oskyldig bok, vilken
endast gav sig ut för att vara en sedehistoria och
ovetenskaplig till. Han hade ju varken kallat den
Svenska Folkets Historia, eller Svensk Kulturhistoria,
och dessutom angåvo de lätt och fritt behandlade
illustrationerna att här var frågan om ett populärt
arbete. Det var sålunda icke hederligt att anlägga
strängare måttstockar och att döma arbetet från en
vetenskaplig synpunkt. Men även när man kom från
den sidan, råkade fienden hugga i sten, ty de voro
okunniga, komplett ovetande i kulturhistorien, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
