- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 19. Tjänstekvinnans son. Del 2 /
191

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 4. Hämnden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRFATTAREN 191

icke klokt. Orättare än andras kalfatrande av hans
enskilda liv var det ej, men lika orätt ändå. Sedan
han förut på annat ställe erkänt detta, kan han också
till sin berömmelse säga att han var mycket
skonsammare än de, och att det personliga för honom
var bisak. Boken Det Nya Riket innehåller så många
tidsbilder, så många överblickar över samtidens inre
liv, och så många upptäckter på samhällets område
att den icke behövde hemfalla under den rubrik som
åsattes den i Sverige; och att den icke levde och
spelade sin roll på personligheter syntes därav att
den i Finland, där man ej kände de åsyftade
individerna, av den mest bildade kritiken räknades in bland
»Sveriges bästa satiriska litteratur».

Dagen innan boken kom ut, satt författaren i
en segelbåt med sina vänner ute på Värtan. De
hade tryckarken med sig och läste. - Men att du
vågar trycka detta? utbrast en, som eljes icke var
räddhågad. Det här får du igen! - Naturligtvis,
svarade författaren, lämnar jag härmed var och en
frihet att dikta alla brott och laster på mig, men
jag har också annullerat verkan av deras dikter. -
Är du säker på det? - Han funderade ett
ögonblick och svarade sedan: Säker? Nej, det är sant,
det kan jag icke vara! Men jag ville icke ha det
ogjort ändå! -

I den stunden tänkte han på sin hustru och sina
barn, och han såg »ängeln med kalken», men han
såg också revolvermannen, och »skurken», och alla
andra forna vänner, som lyckan kommit honom att
skjuta förbi, och som nu skulle räcka upp händerna
för att ta emot honom, när han rocks ner till dem.

Skottet gick av och med bekant verkan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:02 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/tjanson2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free