Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 6. Rousseau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
208 TJÄNSTEKVINNANS SON
fiender, dem han sårat, ge hans talang erkännande,
ehuru han dock icke var fullt säker om de ej nödgats
hylla opinionshärskaren för stunden. Även bidrog
hans uppdrivna känslighet att söka lidanden utom
sig, som kanske endast funnos hos honom, och hade
han också givit hugg, så hade han fått igen, så att
det kunnat vara jämnt.
Isolerad från nationalitet och fädernejord, borta
från barndomens och uppfostrans bindande minnen
förkroppsligade i den stad där han levat, utan att
vara inordnad i någon samhällskorporation, kände
han sig frigjord från allt som kunde väcka hans
hat till samhället och dess medlemmar, med vilka
han kämpat om ställningen och brödet. Blandat med
hemlig hemsjuka, framkallade allt detta en mild
försonlig stämning.
Han gick nu till att studera och tänka över
orsakerna till det allmänna missnöjet med samhället,
utan att kasta skulden på mänskorna. Efter mycken
läsning av nationalekonomi, filosofi och samhällslära
vidblev han den åsikten att intet kunde botas, så
länge arbetsdelningen på alla håll utsträcktes så långt
som den gjort, att varje medlem var en del av
maskinen, och att sålunda icke en maskinist som stod
över och utom kunde överskåda och styra det hela.
Nu var visserligen arbetsdelningen just upphovet till
all utveckling, av allt organiskt liv, natur, kultur,
samhälle, och den enda fullkomliga individ var cellen
som icke en gång fördelat arbetet på organ, och
arbetsdelningen var ju icke annat än följden av den
lag, som under namn av differentieringen åstadkommit
arternas uppkomst. Meri därför uppsatte han
försiktigt nog en »för långt cjnven» arbetsdelning som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
