Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Författaren - 9. Idealism och Socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRFATTAREN 269
stundom icke alldeles fri från litet arkadiskt svärmeri,
då han skildrar huru i det nya samhället
»lantbefolkningen ägnar sig åt industri, industribefolkningen
åt åkerbruket»; ja den vilde agitatorn, som delar sin
tid mellan riksdagen och verkstaden, har redan fattats
av ålderdomens rena lusta till en liten trädgårdstäppa,
vilken åtrå han generaliserar in i det nya samhället,
där »varje kommun skall bilda en kulturzon, i vilken
större delen av levnadsbehoven odlas. Isynnerhet
skall då trädgårdsskötseln, denna den
angenämaste av alla praktiska sysslor,
uppnå sin högsta blomning. Blommor,
praktbuskar, grönsaker, fruktträd erbjuda
ett outtömligt fält för den mänskliga verksamheten,
och detta arbete speciellt är detaljarbete, som
utesluter användning av större maskiner.»
Han svärmar ju, den store realisten, och drömmer
om ett folk av idel trädgårdsmästare. När nu Johan
kom fram med agrarsocialismen, mottogs han av
minderåriga Beblare såsom en den gamla tidens barn,
vilken ville sätta sin lust att »bo på sommarnöje»
i system. Var det okunnighet eller sämre motiv, som
dikterade det utlåtandet? Men även Bebel talar om
vetenskaperi, om de sköna konsternas förnedring till
yrken, och förutsäger konstens återvändande till fri
lek i ett nytt samhälle. Johan var sålunda en ren
Bebelsocialist i alla punkter och till och med i
kvinnofrågan, där han i likhet med profeten förklarar att
kvinnans frigörelse (det vill säga hållande till strängt
arbete) »är under nuvarande samhälleliga och
politiska inrättningar likaså omöjlig som arbetarfrågans
lösning».
Varför mottogs samma läror, förkunnade av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
