Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fritänkaren - På Sjövik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRU LARSSON.
Min flicka! Du ska inte bry dig om den saken;
den sköter nog farbror om – ser du, en sådan
husbonde får man leta efter.
AGDA.
Ack, ni vill då göra något för dem?
FRU LARSSON.
Vi ha nyss tält med rättaren därom och –
AGDA kysser henne.
Vad tant är god! Jag visste nog, att tant ville
hjälpa de stackars människorna.
FRU LARSSON förlägen.
Hon är för odräglig med sina tiggerier – man
kan bli ruinerad på det här i längden! Och vore
det inte för hemgiften – så – Men se där kommer
Otto!
Otto, jaktklädd, från bakgrunden.
God afton, min snälla gosse! – Kors, vad har
du fått för slag?
OTTO öppnar jaktväskan.
Två snöskator och en bofink, mamma lilla!
AGDA.
Fy! vad du är elak, som har hjärta ätt döda mina
små fåglar, som sjunga så vackert! Det är inte snällt
av dig, Otto!
LARSSON.
Du har väl inte trampat i mina åkrar heller?
OTTO.
Nej, det har jag precis inte, men jag var alldeles
tvungen att ta en liten lov över Storängen för att
komma uppåt hagen efter den här snöskatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
