Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hermione - Agoran i Athenai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMIONE 97
AISCHINES.
I viljen redan taga från mig ordet?
Nåväl! Nu ha;n I hört Philippos’ tankar,
och jag vill hoppas, att I icke tveken
ett sådant ädelmodigt anbud taga
med bifall upp. Betänken väl, I spåren
båd’ edert blod och edra hus och hem,
som eljest skulle bliva fiendens,
och icke nog därmed - Philippos ger
ju er förläningar, att I mån glömma
vad ont som fiende han måst er göra.
Och vidare är eder kunnigt: persern
blott väntat har på detta för att gripa
oss uti ryggen, då Philippos vi
på halsen fått. Därför det mycket bättre
mig synes att en sådan vän oss skaffa
som denne är. I ha’n ej honörn sett
tyvärr. En ädlare och större hjälte
ej någonsin I skåda fån. Från fot
till hjässa äkta krigare. För övrigt,
I veten ju, han är Epaminondas’,
den store fältherrns, lärjunge,
och uti Thebai har han fostrats upp.
Alltså hellen sorrt jag och I han är
och lär dessutom, som man säger, leda
från Herakles sitt höga ursprung. Nog!
Jag läser uti edra anlet re’n,
att I hans bön uppfylla viljen. Märken,
han tigger fred av er, som re’n han har
uti sitt våld; ty veten, ej för oss
finns räddning mer!
Bifallsrop från en del av folket.
7. - Strindberg, Ungdomsdramcr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
