Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Rom - Fjärde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 UNGDOMSDRAMER
av idealet, som för mig sågs sväva.
O! varför kunde icke då jag fått
den sköna bilden i mitt sinne gräva
och sedan giva den gestalt och form,
att med dess skönhet fröjda mänskligheten!.
Så går det jordens son, när han med storm,
titanen lik, vill uti sinnligheten
den himmelska idéen draga ner...
Kanhända har jag mig på vägen irrat,
då jag har svurit skönhetens baner.
Måhända var förnuftet ock förvirrat
av ungdomsyran, då jag övergav
för konsten allt och tog helt glad min stav
att vandra på den törnbeströdda stig,
där man med nöden jämt får föra krig.
Helt visst! det måtte hava varit så,
då ännu ej jag hunnit framåt gå
ett enda fjät och dock så länge strövat
och varje konstens malmgång redligt prövat.
Och vilket ömkligt fuskverk har jag bragt
i dagen!... Där det står som ett giv akt!
för mig att vända örn... Ditt rop jag hör,
och nu jag icke längre tveka bör
att följa varningen. Nåväl, friskt mod!
Han fattar sin hammare.
Jag skall dig störta ned, avgudastod,
som har mitt hjärta narrat till din dyrkan.
Och nu, I gudar! svike ej mig styrkan,
då jag vill mig ur dval.an väcka opp
och slå till marken varje fåvitskt hopp!
Springer mot Jason för att krossa honom, men
stannar plötsligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>