Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fredlöse - Den fredlöse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 UNGDOMSDRAMER
Jag minns, det var en höst,
dagjämningsstormen gick med våld
fram över Englands hav. Min drake krossades
och jag blev ensam kastad på ett skär!
Se’n blev det stillt. - O! vilka långa dygn!
Blott molnfri himmel över mig
och ändlöst, djupblått hav omkring mig!
Ej ljud av livfylld varelse!
Ej måsen väckte mig med sina skrän!
ej ens en kåre kom den lätta våg
att skvalpa mot en sten.
Det föreföll mig som jag själv var död;
jag högljutt talade och skrek,
men rösten skrämde mig
och torkan band min tunga.
Blott hjärtats jämna slag i bröstet
mig minde att jag fanns!
Men när en stund jag lyssnat till dess ljud
jag snart ej mer det hörde.
Då for jag upp av bävan
och så var gång, tills jag i vanmakt föll.
När då jag vaknade till slut - jag hörde
invid mig sakta slag lik hjärtats,
jag hörde flåsande från mun som ej var min,
och modet växte åter i min själ.
Jag såg mig om,
det var ett säldjur, som sig sökte vila;
det såg på mig med ögon fuktiga,
som om medlidande med mig dem fyllt.
Nu var jag icke mer allena.
Jag sträckte ut min hand att smeka
dess sträva kropp; då flydde det
och jag var dubbelt ensam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
