Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYBYGGNAD 17
köttröda; där stod Thomas a Kempis och Bunyan,
Currer Bell, mrs Göre och miss Kavanagh.
Skrivbordet var belastat med skolböcker och temaböcker.
Blanche satte sig vid bordet och bläddrade. Här
lågo sålunda befriarne, som skulle göra henne lika
med mannen. Underligt var det, tyckte hon, men
icke hade hon märkt någon befrielse. Hennes huvud
var tyngre, men hennes tankar ofriare. Hon hade
icke läst ett frigörelsens ord i alla dessa böcker,
gillade och garanterade av staten. De handlade ju
endast om overkligheter, om det som varit, om det
som aldrig kunde bli mer; men om det nu levande
livet, om framtiden stod där ej ett ord. Det var
ju bara ett förhärligande av den mänskliga dårskapen.
Där stod den store reformatorn Calvin, som, nyss
sluppen ur lågorna för att han ej trodde på
nattvardens mysterium, lät bränna Michael Servet för
att denne trodde att treenigheten var en
självmotsägelse. Där prisades menedaren och anarkisten
Wilhelm Tell, som »strängt taget» ej var hederlig karl,
då han bröt ed och viglade upp folket. Hon
undrade hur hon skulle kunna komma en pilfink så nära,
att hon skulle kunna hinna räkna täckfjädrarne, för
att icke taga den för en gråfink. Hon var alldeles
viss på att hon ej skulle ta en tordyvel för en
sandjägare, fast hon ej summerade lederna i
tarserna, och på torget skulle hon nog skilja en mört
från en abborre utan att veta hur många fjäll den
ena och den andra hade i sidolinjen. Hon hade
intet hopp att någonsin i livet träffa en rätvinklig
triangel och få nöjet övertyga en klentrogen, att
kvadraten på hypotenusan var lika med
kvadraten på de båda kateten. Hon visste ej vad hon
2. - Strindberg, Utopier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
