- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
20

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20 UTOPIER

ylang-ylangs narcissdoft som dövande fyllde rummet.
Blanche öppnade näsborrarne, och med vidöppen mun
andades hon den berusande luften, under det blodet
steg in i kindernas av ättikan bleka hudkärl. Därpå
följde ett duggregn av muguet, kyskt som
liljekonvaljens rena vårdoft. Nu slöt hon ögonen som om hon
såg syner, försommarlandskap med oslagna ängar
och blommande fruktträd, lekande barn och tågande
skyar; hon hörde alphorn och bäckbrus,
ångbåtsklockor och ynglingskörer. Hela hennes trista,
jämngrå ungdom var glömd; böner och skolböcker,
kataplasmer och kamfert, bänknycklar och konferenser,
examenstal med tacksamhetskrav, ömhet med käx och
kärlek med bakläxor. Drömmarne började dunsta
bort, tavlorna bleknade och minnena från
verkligheten stego fram. Hon öppnade skrinet igen och
ut över mattan susade ett nytt regn och nu var det
eftersommarn med nyslaget hö; ängarne mejade,
blomstren hade blivit väl torkat foder, färdigt att
förvandlas i exportsmör; solen går tidigt till sängs
som en gammal människa; fåglarne sluta sjunga och
valnötsträden stå ruggiga men fulla med nötter.
Sommaren är förbi och hösten är när. Nej, icke
höst än! Och Blanche tog en ny flaska violette.
Och nu sprungo åter violer och tazetter upp ur den
dammiga mattans rutor och sick-sack, duvor
kuttrade och snön smälte; svanorna smektes och fiskarne
lekte, syrsorna krickade och kastanjens kådiga
knoppar sprängdes för att blomman skulle komma fram
och i solljuset fylla sin bestämmelse.

Nu slöt hon ögonen och barmen hävdes, under
det blodet steg i flammor på hennes kinder. Hon
var i katedralen i Fribourg, en sommarafton; orgeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free