- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
47

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NYBYGGNAD 47

misteln sin poppel, som parasiten sin skaffare. Hon
väntade sig höra blodet tala, men det teg. Icke
ett samvetsagg, icke någon varnande röst. Allt
gammalt ramlade ner som illa påklistrade tapeter, och
hon kände att hon växte. Nu först erfor hon
frihetens första svalkande vingslag om sina hektiska
kinder; det var icke blott kroppen som varit fången,
det var anden!

Blanche kom tidigt till mötesplatsen, ner i
Bau-schänzlis park. Snön föll så lätt, så tyst och sjön
låg svart utanför. Hon var mycket upprörd, och
när hennes fot rörde vid ett torrt löv spratt hon till,
men snön föll tätt, tätt, så att ljudet av hennes steg
snart icke mer hördes. Sanden skrek ännu här och
där, men snön tystade snart ner den också. Hon
kände att varje steg hon tog, förde henne ut pä en
ny bana, ut till okända öden, men den förde henne
ut. Vart? Hon kände att hon bröt en
överenskommelse! Hon hade sålt sin frihet åt dessa gamla
kvinnor, och de gåvo henne livets medel mot det
att hon gav sin frihet. Nu inställde hon sin
utbetalning, kunde hon då fortfara att taga av dem? Det
var sålunda i botten ett ekonomiskt problem. Endast
den som hade medlen till uppehälle vore fri, alla
andra slavar. Ett dolt hat mot de gamla började
växa. Om Blanche själv hade räntor, ja då vore
hon fri. Vad skreko då folken efter friheten, när
de inte hade räntor! Frihet utan räntor vore ju
omöjlig. Hon sprang hemifrån, ut ifrån skolans fängelse,
in i universitetets fängelse, ut i praktikens,
publikgunstens fängelse. Över allt fängelser. Och kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free