- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
48

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nybyggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

48 UTOPIER

befriaren, den starke mannen och slet hennes bojor,
vore det endast för att föra henne in i ett nytt,
val-murat fängelse, det sista, som endast döden kunde
öppna. Hon kunde icke lösa problemet. Skulle han,
han som kunde svara på alla frågor, kunde han
göra det?

Snön susade om ett par starka fötter, och
luften rördes av hans flämtande andedräkt; han stod
vid hennes sida och tog hennes arm under sin!

- Ont samvete? sade han. Det ger sig.
Korsikanen, som underlåtit mörda sin släkts ovän,
går också med ont samvete. Det är ett [-konventionellt-] {+konven-
tionellt+} samvete, som anklagar en för ett underlätet
mord. Bort med det!

Och han förde henne med sig. Hon gick i
takt med hans steg, och hennes arm låg så väl
under hans.

- Är det långt? frågade Blanche.

- Utanför staden, sade Emile; ryssarne tycka
inte om städer!

Och de gingo ut mellan vita åkrar, uppför backar,
mellan vingårdar och kommo upp till Café des Alpes,
en liten trächalet omgiven av lärkträn ach granar.
Det såg idylliskt och hemtrevligt ut, icke som en
restaurant eller ett kafé, där sysslolösa människor
döda tiden, utan ett härbärge vid vägen, där den
trötte resanden söker vila och vederkvickelse.

De gingo uppför en trätrappa utanpå huset och
kommo upp på en balkong, som lystes upp av ljusen
inifrån den stora salen. När de ännu skakade snön
av fötter och kläder, kom en herre ut från salen
och välkomnade dem såsom gamla vänner. Det var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free