- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
94

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94 UTOPIER

- Se där står ryssen, sade hon; och herrn
stannade för att titta på Paul.

- Det var en rolig en att se ut, sade den
unge herrn.

Och Pauls ansikte såg verkligen egendomligt ut,
när han fann sig observerad av de främmande. Det
drog ihop sig som ett groblad när man brutit av
skaftet och rycker i de blottade bladnerverna, såsom
barnen bruka göra på lek. Det var icke en ensidig
hopknipning av några muskler såsom i tic, utan alla
ansiktets nerver tycktes stå i samband med en
galvanisk stapel. Paul kände det, satte på mössan och
drog vidare. Drog över Place Saint Francois, ner
för Rue S. Francois, som i anseende till torgdag var
stängd för åkande och kantad med grönsaksgummor,
som sutto på trottoarkanten. När dessa fingo se
Paul med kärran, ville de spärra hans väg, men
Paul förklarade, att han icke var något lastdjur
fastän han såg så ut, och att han hade rättighet att
draga fram. Gummorna ropade på en polis. Denne
gjorde en lagtolkning på fri hand till Pauls
nackdel, så att han med sin kärra måste draga upp för
backen igen, taga vägen över Place Saint Francois
och köra ner för Descente de Pepinet förbi Posten.
Paul såg icke nedslageri eller förvånad ut. Han
hade för länge sedan upphört att förvånas över en
så naturlig sak som att konkurrenter med alla medel
söka hindra varandras fortkomst. När han kom
ner på Rue Centrale, där han hade sin plats anvisad
några steg bortom Bendas boklåda, avtäckte han
kärran, pinnade upp skalmarne, drog på blusen, som
ovanpå de bruna manchesterbyxorna gav honom ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 20:50:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free