- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
120

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

120

UTOPIER

luckorna såg han morgonljuset bryta in, svagt
vass-grönt färgat av voljärernas spjälor. Det var hans
glädje, denna högtidliga tystnad, som han i
egenskap av stadsbo icke var van vid. Han hörde röster
i tystnaden, fridfulla, förhoppningsfulla, kärleksfulla
röster som talade allvarliga, nyktra ord om
framtiden, han hörde minnena av det förgångna såsom
klagande, smärtfyllda verop, vilka manade till hjälp
för de lidande.

- Kytt, kytt, kytt, började nu gråsparvarne
utanför. De voro de första som morgnade sig. -
Kytt-kytt, kytt-kytt, lät det från en annan buske, där
en annan familj slagit sig ner för natten.
Koltrasten vaknar och slår sin mollfigur, som vill vara
sång, men endast blir en ansats; melankolisk som
om sångaren kände smärtan av att vara född med
lusten utan förmågan. Bofinken, som är glad ändå
fast han bara kan en kort visstump på ett par
takter, stämmer i, levnadslustig, alltid redo, och utan
fruktan att repetera sig; lövsångaren, som vet att
han är första tenoren, tar nu upp sin aria, som icke
är något mästerstycke, men ändock har ett tema
med variationer av aktningsvärd längd; då bli de
andra tävlingslystna, kanske avundsjuka, och från
lagerbuskar, cypresser, cedrar, aucubor, mahonier,
buxbomar, från alla arter buskar och träd, som ha
något vintergrönt i mars, höjes en fruktansvärd kör,
genom vilken dock alltid koltrastens starka,
mjält-sjuka, ostämda toner bryta fram.

Paul stiger upp och öppnar balkongdörren. Ett
hav av ljus slår emot honom; solen är ännu icke
uppe, men blå som en nedfallen himmel ligger sjön,
och ur dess djup resa sig Savojeralperna med de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free