- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
158

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Över molnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

158 UTOPIER

våra fötter blodades på stenarne, och med halvt liv
hunno vi dit vi ville för att falla ner utmattade och
dö, utan blod i ådrorna, utan luft i lungorna. Minns
du hur vi började hetsjakten? Du hade försprånget.
Du var född av en släkt, som redan hade tagit för
sig. Ditt första enkla försök för teatern bars fram
av din starke far till dopet. Det lästes av en
skådespelare av rang i Le Cercle, och det gjorde dig
känd. Själv satt du i en tidning och betäckte din
rygg- Så kom jag fram med mitt. Du bedömde det,
och lät det bedömas av tidningarne. Detta, som
under andra förhållanden skulle ansetts oblygt och
mindre hederligt, det gick an för dig, ty allting
gick an för dig. Du hade hemligheten att vara
en persona gråta, en som fick göra allt. Så kom
du igen. Då höjdes du till stjärnorna på min
bekostnad. Var gång du kom igen, så slogs jag
ner: »så skulle man skriva och icke som Aristide
M.» Du blev det sjunkande kejsardömets gunstling,
ty du kunde smickra; du kunde rimma France på
Délivrance och Qloire på Croire, ty du kunde
allting. Då lade jag mig. Mitt stycke löpte igenom alla
Paris’ teatrar i fem år, men förgäves, ty det var
emot den goda smaken såsom du predikat den. Jag
trädde tillbaka som misslyckad, som faktiskt erkänt
misslyckati, och gick in i tidningarne. Skrev jag
ett ord emot dig? Hämnades jag? Du måste svara
nej. När jag då blev oskadlig, så fattade du en
besynnerlig sympati för mig. Du sökte mitt sällskap,
du vallade mig; vi åto middagar tillsammans, åkte
i »Skogen» och vi talade alltid om dig och dina
arbeten, aldrig om mig. Jag berömde dig alltid i
tidningen. Men under tiden arbetade jag. Arbetade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free