- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
161

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Över molnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ÖVER MOLNEN 161

läser åt honom.» - »Vem då?» - »Er vän
Henri!»

Jag ville icke tro honom, men han bedyrade
och tillade: »akta er för sådana vänner!»

Jag träffade dig frampå middagen, talade om
allt> och du friade dig med att »Maurice var en
skurk». Frampå natten råkades ni i Le Cercle
och kommo överens om att jag var en Pratmakare
och en stolle, ty ni behövde varann. Emellertid
var jag bruten. Jag böjde mig för slaget men tog en
ny väg. Jag gav ut ett band poesier. Nu var
publiken så van vid att betrakta mig som misslyckad,
att den icke ville höra talas om något sådant
inbrott i det fridlysta området; tidningarne hade ju
sedan åratal givit sitt hedersord på att jag var
oduglig; återstod att tiga, och man teg, där man
icke gav ett försåtligt erkännande eller befallde
mig vara tyst. Det var för mig såsom att gå emot
en vägg. Men du släppte mig ej. Det var som om
du fruktade att förlora mig ur sikte. Vår vän
Fernande hade fått stora priset på salongen. Du
anmodade mig deltaga i ett parti till Bas-Meudon
med honom. Alltid skulle jag vara med och
spännas för andras triumfvagnar. På kvällen blev du
rusig och förödmjukade mig. Du och han
trampade mig, och när jag tillät mig en kritik på e r
storhet, skymfade du mig; kallade mig misslyckad som
seglade i andras farvatten; du förklarade att du
hatade mig, att du icke trodde mig mer än jämnt, och
att du kände på dig att jag var din fiende. Vad
du kände rätt. Minns du då, hur jag i rusets styrka
profeterade att min tid skulle komma; att jag bara
satt i efterhand, men nog skulle slå ut mina kort,

11. - Strindberg, Utopier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free