- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
188

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

188 UTOPIER

kommit att styra världen, smälte tillsammans i hans
hjärna, som om en inre eld hastigt höjt temperaturen
och tvingat alla fasta beståndsdelar att antaga
flytande form. Han röck hastigt tillsammans och
stannade i ett väldigt hugg, ty från Marlotte kom ett
ljud rullande över fälten och mångdubblades i
vargklyftans hålgång. Det var trumman! Först en
lång virvel trrrrrrrrrrrrrrrrrrrråm! Och - så slag
på slag, tunga, dova, ett och två, som när man
spikar igen en likkista och är riädd att störa
sorgehuset. Trrrråm - trrråm! - Tram - trråm! Han
tog upp klockan! Tre kvart till sju! Om en kvart
skulle det ske! Han ville gå hem igen och se det!
Nej, men han hade ju flytt! Han ville icke för
allt i världen se det! Och så steg han upp i
ett träd.

Nu såg han byn, så ljus, så glad med sina
små trädgårdar, och kyrktornet, som steg upp över
takåsarne. Mera såg han inte. Han höll klockan
i handen och följde sekundvisaren. Pick, pick, pick,
pick! Den rände runt kring den lilla tavlan, så
fort, så fort! Men den långa minutvisaren, den
gjorde en knyck varje gång den lilla gjort en rund,
och den stadiga timvisaren den stod stilla, tyckte
han, men den gick nog den också.

Nu fattades klockan fem minuter i sju. Han
grep stadigt, riktigt stadigt om den blanka, svarta
bokgrenen; klockan darrade i handen, pulsarne
bultade vid öronen, och han kände en brinnande
hetta i hårfästet. - Krasch! lät det, alldeles som
när en planka brister, och över ett svart skiffertak
och ett vitt äppelträd steg nu en blå rök upp över
byn, blåvit som ett vårmoln, men över molnet sköt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free