Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194 UTOPIER
jarden och sa till dem, att det var kaput, så lär
de ha kräkts alla tre mitt på golvet, så sa
sergeanten åtminstone, men skrek gjorde de inte, och
inte ett knyst om nåd!
- Ja, det var fan till karlar! Gestmdheit!
Herr von Bleichroden stack ner huvudet i kud-
darne och stoppade lakanen i öronen. Men därpå
steg han upp. Det var som om något drog och
drog till dörren, bakom vilken de talande sutto. Han
ville höra mera, men karlarne talade nu sakta. Han
smög därför fram, och med ryggen spänd i en rät
vinkel lade han örat till nyckelhålet och lyssnade.
- Men såg du på folket vårt? Voro de inte
så grå som pipaskan har i synen, och så många,
som sköto i luften! Tala inte om det bara! Men
de fick ändå vad de skulle ha! Och nog vägde de
flera marker när de gick, än när de kom! Det var
som att skjuta kramsfågel med kartescher.
- Nå, såg du de röda prästpojkarne, som stodo
och sjöngo opera med kaffebrännarne! Det var som
att snyta ljus, när det small. De rulla’ ner i
ärtsängen som gråsparvar och klippte med vingarne
och vände ut och in på blindögona! Och kärngarna
sen, som kom och plocka’ opp bitarne! Oj, oj, oj!
Men så går det till i krig! Gesundheit!
Herr von Bleichroden hade hört nog, och blodet
hade så överfyllt hans hjärna att han icke kunde
somna. Han gick ut i skänkrummet och bad
karlarne gå hem! ’
Därpå klädde han av sig, doppade huvudet i
handfatet, tog Schopenhauer och lade sig att läsa.
Och han läste med brinnande pulsar: »Födelse och
död höra båda till livet; de utgöra motvikter mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
