- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 15. Utopier i verkligheten /
213

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SAMVETSKVAL 213

icke en guillotin på altaret, hängde spanska stövlar
och tumskruvar på predikstolen, och lät församlingen
kommunicera vid en sträckbänk! Det var
konsekventare!

Herr von Bleichroden lät sina blickar fara över
det vackra rummet för att jaga bort de skräckbilder
han framkallat. Hans öga irrade och irrade tills det
stannade på kortväggen mitt emot absiden. Där
hängde en kolossal krans, ini densamma stod ett
ord skrivet med bokstäver, sammansatta av
granriskvistar. Han stavade det franska ordet Noél,
och upprepade för sig själv Weihnacht (jul). Vilken
skald hade diktat detta rum? Vilken
människokännare, vilken djup ande hade så förstått att väcka
det vackraste och renaste av alla minnen? Skulle
icke de omtöcknade förnuften känna denna
brinnande längtan efter ljus och klarhet, då de erinrade
sig ljusets fest, då de mörka dagarne vid årsskiftet
togo en ända eller åtminstone lovade att taga en
ända! Skulle icke tanken på barndomen, då inga
bekännelsestrider, inga politiska hat, inga äregiriga
tomma drömmar fördunklade det rena sinnets
rättskänsla, skulle icke detta slå an en ton i själarne,
som komme att överrösta alla dessa vilddjurstjut,
som sedan hörts ute i livet, i kampen efter brödet,
oftare efter äran! Han tänkte, och han frågade sig
själv: huru kan människan, vilken som barn är
from, bli så dålig, när hon blir äldre? Är det
uppfostran, skolan, denna kulturens beprisade blomma,
som lär oss bli dåliga? Måhända! Vad lära oss de
första läroböckerna? tänkte han. De lära oss att Gud
är en hämnare, som straffar fädernas missgärningar
inpå barnen till tredje och fjärde led; de lära oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:30:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/utopier/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free