Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvetskval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
218 UTOPIER
alla hade gjort varandras bekantskap och levde på
den intimaste fot, som människorna göra, då de
befinna sig på neutralt område. Herr von
Bleichroden och hans fru hade till bordsgrannar den sorgsne
fransmannen, som vi råkat i hospitalskyrkan, en
engelsman, två ryssar, en tysk med fru, en spansk
familj och tvenne tyrolskor. Samtalet gick, som
vanligt, lugnt, fridfullt, mastan känslosamt, stundom
lekande, över de mest brinnande frågor, utan att
någonsin fatta eld.
- Att jorden kunde vara så onaturligt vacker
som här, hade jag aldrig kunnat tro, sade herr von
Bleichroden och berusade sig med en blick ut genom
de öppna verandadörrarna.
- Naturen är nog vacker eljes också, sade
tysken, men jag tror, att det är våra ögon som
varit sjuka!
- Sant, sade engelsmannen, men här är också
skönare, än någon annanstädes! Han l icke hört,
mitt herrskap, hur det gick med barbarerna, den
gången voro de alemanner eller ungrare, tror jag, då
de kommo upp på Dent Jaman och fingo syn på
Lac Leman? De trodde, att himlen fallit ner på
jorden och blevo så skrämda, att de vände om igen!
Men det där står visst i guiden att läsa!
- Jag tror, sade den ena ryssen, att det är
den rena, lögnfria lufteri man här andas, som gör
att vi finna allt så skönt, ehuru jag icke vill
förneka, att samma sköna natur haft en återverkan på
sinnena och hindrat dem från att snärja in sig i
alla våra fördomar. Men vänta blott, när den heliga
alliansens arvtagare äro döda, när de högsta träden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
