- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 3. I vårbrytningen /
56

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Skalden och poeten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

56 r VÅRBRYTNINGEN

roar sig med att skriva, jag skriver på fullt allvar.
Och det gjorde han, ty han gjorde intet annat. Han
tog långa promenader ut till Gamla Uppsala för att
avlyssna nordanvindens sus i granarna på
kyrkogården några gamla sagor, han ropade upp
kämpaskug-gor ur högarna, men där kommo inga; han gick ut i
kronoparken för att »ta stämning», men han fick ingen,
han drev på kyrkogården men det blev ingenting av.
Ingenting läste han annat än skönlitteratur och de
estetiska systemerna. Men om kvällarna skulle han
ha sina beundrare omkring sig vid toddyn, och då
först levde han och kunde till och med bli genial;
dagen därpå vid skrivbordet var han åter steril.

Så framlevde han några terminer och var mycket
skygg; han tyckte sig läsa hån i allas anleten; till och
med hans förbund hade börjat tvivla på hans
begåvning och funno snart botten; de ledsnade på honom
och kunde icke finna honom intressant längre.
Intressant, det var just det han ville; han ville vara
hånad, föraktad, blott han ådrog sig
uppmärksamheten, blott han fick sympati, sade han. Han måste
vara intressant till vad pris som helst.

Då först hittade han på den nya typen, som var
så gammal, så gammal; han fann att han enligt
Vischers system var ett »brutet geni» och nu skulle
han bli bruten till vad pris som helst.

Han klippte av sig håret och lät ett par
mustascher växa ut; han klädde sig ordentligt, skrev
oskickliga visor, förde ett rått språk och ett utsvävande liv
med dåliga bekantskaper. Dessemellan hade han
hysteriska återfall och skrev klagande sånger. Men som
han nu levat i flera år utan att ha levat ett liv i
verkligheten, hade han ingenting att skriva om, annat än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/vaarbryt/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free