Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN FJÄRDINGEN OCH SVARTBÄCKEN - Offret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Offret.
(Ett stycke bondeliv.)
Fadern ägde en gård i Uppland; han hade varit
bonde men var nu possessionat. Han åtnjöt ganska
stort förtroende i orten, hade erhållit kommunala
uppdrag och stänkröster vid riksdagsmannaval; han var
med ett ord en aktad man, rättrådig, hederlig,
oförvitlig och väl burgen; för övrigt var han en mycket
dålig människa, men det var ett naturfel som ingen
hade rätt att klandra honom för, men det var mycket
obehagligt för sonen, som fick umgälla det.
Det hade blivit en hop barn i huset;
inkomsterna växte icke i samma proportion som barnens
antal, därför måste det göras indragningar; detta
roade icke fadern; han älskade ostindiska näsdukar
och ville ha riktigt silver på sina sjöskumspipor; han
ansåg sin hustru icke böra gå i halvsiden då
nämndemansfrun gick i hel. När han såg dessa sina små
önskningar hotade, blev han först ond på barnen,
och lät dem gå dåligt klädda; sedan när de blevo
vuxna fingo de göra nytta och slutligen skötte han
gården med dem. Det var en god affär, ty han
hade dem för bara maten!
Ingen människa misstänkte några dåliga motiv;
alla berömde de utmärkta föräldrarna till de artiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
