- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 3. I vårbrytningen /
124

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN HAVET - Huruledes jag fann Sehlstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin Cremonesare ur sin jakarandalåda med röda
sidenfodret och spelade ur minnet Rohdes
a-mollkonsert. Karlen i sängen reste sig upp –
uppsyningsmännen, som sutto på sängkanten, höllo
varann om livet och jämrade sig – talgljuset i buteljen
snyftade och tårarna runno så strida – katten reste
borst på ryggen – stormen fyllde i pauserna och
piskade flagglinan mot stången – jag har aldrig
hört något dylikt. När han slutat i ett pianissimo
var det så tyst i rummet, att man endast hörde en
trämask knäppa i väggen. En fluga som vaknat
kretsade omkring ljuset tills hon med ett surrande
kreverade över lågan. Stormen fortsatte.

När vi vandrade åter ned till jakten brann ett
och annat ljus i kojorna. Jag smög mig fram till
ett fönster och tittade in. Där lågo trettio personer.
Vid ljuset satt en gumma och spådde i kort; vid
Spiseln satt en käring och »slog» i bibeln. Det finns
många sätt.

En storm i augusti är endast en nyck. Nästa
morgon var det stillt. Solen belyste fiskarenas
morgonarbete. Man hade just kommit in från sjön när vi
vaknade och var sysselsatt att taga ut skötarna.
En hade fått ett par tunnor på ett varp; i båten
bredvid hade man inte fått ett liv på två. Ingen hade
förlorat. Havet låg blankt som kvicksilver och
sjöarna hade redan antagit formen av långa dyningar,
som ännu kunde bryta på några famnar. Det var
ett egendomligt skådespel som nu företedde sig.
Långt ut till sjöss, där några undervattensrev lågo,
sågs plötsligen den blanka ytan avbrytas, en mörk
vägg reser sig mot horisonten, den nalkas först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:27:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/vaarbryt/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free