Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 STRIDSSKRIFTER
av dessa strider. Detsamma har skett med
begreppet »det sköna». Plattheten och tomheten
uppträdde så ofta under det skönas mask, att själva
begreppet det sköna slutligen blev anfallet och
förlöjligat. Tidens demokratiska strävanden stöttes
även av, att det sköna merendels endast varit ett
egoistiskt fåtals egendom. Men om en grym
persisk furste bortrövar en vacker flicka och instänger
henne i sitt harem, icke skola vi därför fördöma
den rövade flickan. Om ägandet av det sköna mot
all rimlighet verkligen skulle vara oförenligt med
framtidens samhälle, kan detta icke förhindra, att
det sköna bereder våra sinnen en stor njutning.
Varför då icke tillstå det?
Ledd i sunda kanaler, behöver en idealistisk
motström icke vara skadlig, om också många torde
frukta, att en förändring i framställningssätt skall
medföra en förändring i »åsikter». Likafullt
förefinns intet direkt skäl, att detta senare skulle
behöva bli fallet, och skulle verkligen en eller annan
»åsikt» stupa för en dylik ny strömning, kunna
vi hoppas, att detta endast innebär, att denna åsikt
är föråldrad. Även det naturalistiska
framställningssättet har ju dessutom aldrig fullt kunnat
befria sig från all idealisering. Intressant är att
iakttaga, hur merendels just de arbeten, som gått
längst i naturalism, liksom röja ett estetiskt behov
att få en motvikt i metaforer eller något annat
från romantiken nedärvt drag. Zola, som själv
klagar över, att han ej kan göra sin stil fri från
metaforen, är ett bevis på vad jag menar.
Betecknande nog verka just de av hans arbeten, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
