Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Jag minns från min barndom en höstafton,
då vi sutto samlade kring lampan. Min gamla
mormor sysslade med något handarbete och på
det långa mahognybordets uppslagna klaff ordnade
jag själv som bäst till drabbning två härar av
vinkorkar med röda och blå blykapslar som
hjälmar. Det var fransmän och tyskar. Utanför
fönstren rådde det ogenomträngliga
septembermörker, i vilket man icke kan skilja träden från
himmelen, men som fylls av brus och vågslag.
En vagn slamrade allt närmare och närmare i
aspallén, och efter en stund inträdde en tjänare
med några brev och ett fuktigt exemplar av Nya
Dagligt Allehanda, ur vilket ett vitt papper, tryckt
med spärrade bokstäver, halkade ned på
bordsskivan.
Var kungen död? Redan den föregående
vintern brukade han i teaterns sidologe välja sin
plats så långt som möjligt innanför gardinerna,
så att icke ljuset skulle falla på hans förtärda
drag och plötsligt vitsprängda hår. Eller vilken
annan tilldragelse hade väl timat?
Någon böjde sig över papperet och vecklade
ut det i lampskenet och genom rummet ljöd det
enda ordet: »Barbarerna!»
6. — Heidenstam, Stridsskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
