Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
STRIDSSKRIFTER
personliga böjelser, men i likhet med senhellensk
och alexandrinsk filosofi påbjuder han icke detta
för statens skull, utan för varje särskild
människas eget bästa och gör med ens individens liv
och tro till brännpunkten. Det blev bryggan
mellan kristendomen och germanismen, vilka slöto en
oskiljaktig förening. Den objektiva statsbyggnaden
sprider ömsesidig aktning mellan medborgaren och
samhället, men därtill också en viss kyla. Vid
kritiska tillfällen gripa därför båda snabbt efter klingan
och på så sätt framträder hos romanska folken
icke blott anarkismen med sin vendetta, utan hela
den långa skara av konspiratörer, tronpretendenter
och statskuppsriddare av alla färger, vilka så gott
som saknas inom det germanska samhället, men
där den personliga friheten ofta blir jämförelsevis
mindre. Germanerna tala icke om staten som om
ett kallt befallande axiom utan tycka om en ton
av förtrolighet även under det mest despotiska
regemente. De umbära villigt de republikanska
ytterlinjerna, men icke en färg av bred folklighet
över sedvänjor, tycken och teorier. De hysa ovilja
mot den enskildes kunskaper, som höja honom
över mängden. Liksom de gärna utbyta ordet
»förfining» mot det gäckande »överförfining»,
insätta de gärna i stället för ordet lärdom ett
avvisande »kammarlärdom». Däremot bemöda de sig
med en helt annan värme än romanerna att sprida
upplysning bland folket. I följd av allt detta kan
det germanska samhället kallas demokratiskt utan
att inrymma ett större mått av frihet åt individen
och dock genom det subjektiva vakande över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
