Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLASSICITET OCH GERMANISM 87
nästans handel och vandel, som germanismens
sedlighetskrav alltid medför, ådagalägga hur starkt
individens uppfostran här skjuts i förgrunden
som mål.
Frisinnet är galler men demokratien tyska.
Voltaire var frisinnad av födsel, men först på
engelsk jord förvärvade han en halv aning om
demokratiska idéer. Den musikaliska Rousseau,
född av protestantiska föräldrar i ett land, där
demokrati och tyskt naturliv länge gjort sig
gällande, predikade en naturdyrkan, som först i
germanerna träffade rätta bundsförvanter. I franska
folkets egna händer och med målaren David som
ceremonimästare antog snart revolutionen antikens
drag för att slutligen smycka sig i den romerska
kejsartogan. Klassiciteten skyndade alltså att taga
stunden i akt och fortfarande glänta på sin grav,
men hur värjde sig väl germanismen mot den nya
faran? Qcrmanismen framletade Shakespeare och
Ossian och svarade med den tyska och engelska
nyromantiken, som bröt väg för inåtvänd realism,
för inbillningens och känslans rättigheter gent
emot formen. Den ursprungliga romantiken med
sitt chevaleri och sin kvinnokult blottade redan
i sitt namn sin härkomst. Också nyromantiken
lovsjöng med tjusning Rom och Italien. Dock
gällde det först och sist att återupptaga just de
medeltida beståndsdelar, som med framgång
kunde begagnas mot det franskt hedniska — detta
även när »Åtalas» diktare, bretagnaren, efter
vidsträckta resor i germanska stater slutligen förde
denna motrevolt med sig rätt in i gallernas egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
