Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
STRIDSSKRIFTER
qvist låta väl ibland sina blixtrande paradoxer lysa
över konstens principer och det må ju ifrågasättas
huruvida icke just paradoxen är det hopträngda
tankeepigram, som även de systematiserande
tänkarna i alla tider satt som de egentliga pelarna
under sina sammanbindande bågar. Det svenska
lynnets beståndsdelar medföra dock givetvis en
ängslan för paradoxens oförsonlighet och detta
åter vållar att vi angående såväl det ifrågavarande
ämnet som andra, hellre än att framslunga
verkligt ingående påståenden, merendels stanna vid ett
filosofiskt pastellmåleri utan tydligt skurna
konturer. Emellertid faller det vid en summarisk
överblick genast i ögonen hur oerhört starkt, allt det
nyss anförda till trots, klassiciteten påverkat hela
vår odling och så sammansmält med vårt lynne,
att vi liksom danskarna måste kallas germanismens
avfällingar.
Påtagligast har hos oss — liksom hos
fransmännen — klassicitet och germanism flutit tillhopa
i det statsliga organisationsarbetet. Att man vid
en jämförelse med det sorgliga tillståndet i våra
dagars Frankrike dess bättre icke finner likheter
beror just på den germanska känslan för det ringa,
för plikttroget och omutligt arbete i det lilla. Ora
et labora! är visserligen latin, men tanken är
germansk. Om alltså klassiciteten i hög grad varit
en medverkande faktor vid vår samhällsbildning,
har den emellertid också i vår uppfostran haft
ett så genomgripande inflytande att vi därefter
måste bedöma ett övervägande antal av våra
yppersta personligheter och till och med rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
