Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 STRIDSSKRIFTER
det konservativa. Vi behöva endast följa de nyare
konstnärliga och filosofiska rörelserna inom
germanismens gamla tyska moderland för att
märka varifrån vindarna blåsa. Också England
har på sistone utbildat en lika förnäm som utsökt
dekorativ konst, och nästan allestädes spåras
samtidigt en given böjelse för det avsöndrade och
otillgängliga.
Låt oss nu till sist efterse hur dessa mer
aristokratiska rörelser kunna sammanfalla med den
demokratisering, som blivit germanernas mål. Vi
skola därmed även finna det slutliga svaret på
frågan om blomstring och förfall.
VII.
Uppställa vi hellenismen som en sinnebild för
blomman av mänsklig odling, då få vi icke heller
väja ord, då är utan nåd vår tid förfallets. Det
vore lätt och det skulle öppna många förvägna
perspektiv att driva en sådan betraktelse till sin
spets, men frågan om våra egna dagars betydelse
är för allvarlig att kunna upplösas i en lek. Vi
komma sanningen närmare, om vi nöja oss med
några enkla och stilla ord av rättvisa mot oss
själva.
Säkert är det ett tecken bland många på de
romanska folkens avmattning att ingen Petrus
Eremita på fullt allvar predikar ett korståg mot
germanismen, men själva kunna vi det åtminstone
icke. För att erhålla ett svar på frågan om blomst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
