Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
STRIDSSKRIFTER
det ekar i hällarna. Om det någonsin har lyckats
en svensk att låta realiteterna flyga upp genom
skorstenen och sedan av så och så många pund
inbillning skapa ett livs levande vidunder, är det i
den sagan. Med stor ledighet rör han sig också
i vardagsberättelsen, med andra ord i den moderna
realismens kulturstil, men man spårar där oftare
de utländska förebilderna, och han når där inte
lika djupt ned i sig själv som i sina mer fantastiska
berättelser och sina songes.
Men tiden är knapp. Vi måste skynda vidare
till vårt stora tretal: Bellman, Lidner och Tegnér.
Likheterna i deras extatiska skaplynne äro så
uppenbara, att man nästan tycker sig se samma
väsen, samma eld, som blott slungar ut tre skilda
lågor. Inför den upptäckten bli de olika
uttrycksmedlen något yttre och mer betydelselöst.
Naturskalder äro de alla tre lika mycket, ty därmed
kunna vi ju inte gärna mena annat än skalder,
som följa sin egen natur och inte andras. Hos
alla tre spåras emellertid stilbrytningar, som
ovillkorligt medföra beblandelse mellan olika makter.
Dylika korsningar mellan vitt skilda kulturstilar
alstrade ibland den kraftigaste avkomman. En
sådan bastard var som bekant Runeberg, och det
var också var och en av de lysande skalderna i
vårt tretal. Efter vad vi ju veta hade Bellmans
nationella melodier ingenting gemensamt varken
med våra bygdelekar, vallåtar eller folkvisor utan
voro fransyska sånger eller efter Mozarts mönster.
En av epistlarna börjar som en ordagrann
översättning efter en känd fransysk dikt. Bellmans stil är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
