Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROLETÄRFILOSOFIENS FÖRFALL 163
kunnelse råder det prästnöd, och de otåligaste ropa
efter »de tigande skalderna». Men de komma inte.
De kommo för tjugufem år sedan, men varken
i dag eller i morgon komma de. Och varken
tänkarna eller de lärda herrarna komma längre. Vad
innebär då en sådan förändring? Det varslar att
något har hänt, som man får se skarpt på för att
märka.
Det betyder, att vad proletärfilosofien hade
att lära oss, det är sluttalat. Det bästa är sagt;
det är bara det enfaldigaste som är kvar, bara
efterlåten. Det visar, att fast kroppen står kvar
och ser ut att leva, är själen utblåst. Det anger,
att den andliga och politiska flodvåg, som i
proletärfilosofien hade sin hjärtnerv, har fullföljt sin
uppgift i det väsentligaste och nått fram till en
vändpunkt vid den tröskel, där ett nytt århundrade
redan står och väntar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
