- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
32

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

Den 22 januari 1803 samlades i Örebro åtskilliga för stiftandet af ett
hushållningssällskap i Örebro län lifligt intresserade personer för att för
landshöfding Löfvenskiöld framställa sina tankar och åsikter i frågan samt framlägga ett
projekt till stadgar för sällskapet, Utarbetadt af landssekreteraren, lagman J.
M. Cassel.

Särskildt hade många af allmogen från socknarna infunnit sig. Intresset för
töretaget var stort, lagman Cassels projekt antogs i hufvudsak och Örebro Läns
Kongl. Hushållningssällskap, som den officiella benämningen lyder, konstituerades.
Val af ordförande och öfriga funktionärer anställdes genast; 151 ledamöter
deltogo i stiftelsen, däribland bröderna Carl Gustaf och Johan Daniel Broms.
Sällskapets föiste ordförande blef landshöfdingen och hofmarskalken frih. Salomon
Löfvenskiöld och dess förste skattmästare Carl Gustaf Broms. I
hushållningssällskapets historia, utarbetad med anledning af dess 100-åriga tillvaro 22 januari 1903
af doktor J. V. Jonsson, Käfvesta m. fi., säges :

"En synnerligen i sällskapets början både brydsam och fordrande plats var
skattmästarebefattningen, till hvilken valdes kommerserådet Carl Gustaf Broms,
under 1800-talets första årtionden Örebro stads rikaste och driftigaste affärsman,
känd och ihågkommen i Örebro för sitt den tiden storartade mecenatskap, hvaraf
äfven hushållningssällskapet fick sin andel. Han var sällskapets skattmästare
lbOö—1813, medlem i förvaltningsutskottet 1815—1818, sällskapets ordförande 1819
samt åter medlem af förvaltningsutskottet 1820—1824, då den nu 68-årige mannen
efter träget och hedrande arbete drog sig. tillbaka".

Hans helsidesporträtt finnes intaget i nyssnämda historia, äfvensom
fullständigt ett af honom hållet längre "vemodigt men manligt tal" (enl.
hushållningssällskapets historia), men blefve detta för långt att här återgifva.

Äfven Johan Daniel Broms var verksam inom hushållningssällskapet och
återfinnes i förteckningen på ledamöter af dess förvaltningsutskott under 1803—1832.

Örebro sparbank öppnades första gången den 5 maj 1826, då kommerserådet
Carl Gustaf Broms, den egentlige stiftaren af denna samhällsnyttiga inrättning,
jämte ekonomidirektören J. Vesterling fungerade som direktörer och i egenskap
af bokförare f. d. brukspatron J. J. Sundström (författare till Harald på Vinön).

Carl Gustaf Broms var bankens förste ordförande och bankens egen fond
grundades genom frivilliga bidrag af honom själf samt hans son Gustaf Broms
och döttrarna Maria och Carolina Broms, vidare Johan Daniel Broms’ änka, född
Vidmark och hennes son Johan Conrad samt änkefru krigsrådinnan Andersson.
Den fors;;a utlåningen ägde rum den 26 maj 1826 och utgjorde 320 riksdaler banko.
Insättarnes antal var under första året ringa och insättningssumman uppgick vid
dess slut till endast 1,876: 92 rdr rmt.

Nu är Örebro sparbank en af landets största och mest välskötta
pänning-anstalter af detta slag. Dess insättningssumma utgjorde vid årsskiftet 1913
omkring 18 mill., dess reservfond l3/4 mill. Antalet insättare var 34,000 och sedan
bankens början hade 65,300 böcker utdelats. Den äldsta insättningsbok, som ännu
hade lif, var n :r 1069. I dess direktionsrum finnes uppsatt Carl Gustaf Broms
porträtt, måladt i olja af Breda och med följande inskription: "Örebro stads
borgerskap har velat förvara minnet af Carl Gustaf B>roms, Commerce-Råd,
Handlande därstädes. Stadens Riksdagsfullmäktige åren 1789 och 1809". Efter Gustaf
IV Adolfs afsättning deltog han ej mera i riksdagsarbetet och ansågs "ej fullt
pålitlig" d. v. s. han troddes i hemlighet vara Gustavian.

Hans porträtt uppsattes ursprungligen på rådhuset den 11 december 1809 och
det var bekostadt af stadens borgerskap, men flyttades längre fram från
rådhuset till sparbanken. Anledningen härtill är ej fullt utredd, men torde i första
hand dikterats af afund öfver kommerserådet Broms stora rikedom och inflytande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free