- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
45

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

45

Elisabeth Ribbing var född 1695 och dotter till riksrådet och riksskattmästaren Seved Ribbing och Anna Gyllenstjerna. Hon blef 1620 genom ett hemligt äktenskapskontrakt förmäld med konung Gustaf II Adolfs broder, hertig Karl Filip till Södermanland, Närike och Värmland, som var född 1601 på Revals slott och afled 25 januari 1622 i Narva af sjukdom, som han ådragit sig året förut
under belägringen af Riga. Detta kontrakt uppsattes egenhändigt af hertigen, som under sitt namn skref: "Eder trogne man, så länge jag lefver", hvaremot Elisabeth tecknade: "Eder furstlige Nådes underdåniga tjänarinna, så länge jag lefver".

De fingo en dotter, Elisabeth Gyllenhjelm, född 1622 posthuma, eller enligt en annan uppgift född 23 april 1621, som blef kammarjungfru (hoffröken) hos drottning Christina, af hvilken hon 1644 fick Tynnelsö slott i förläning. Hon inträdde sedermera som hofmästararna hos drottning Hedvig Eleonora 1655 och blef tvänne gånger gift, första gången med landshöfdingen Axel Thuresson Natt
och Dag nr: 13, andra gången med hofmarskalken friherre Balthasar Marskalck.

Sedan Alkvättern 1665 kommit under Linderoths skötsel och förvaltning, randades där en tid, som företer stor utveckling och uppsving. Redan följande år erhöll han bergskollegii privilegium på en hammarbyggnad vid Öfre Lanforsen i Kedjeån på Alkvätterns mark, och helt nära intill gården bröts en grufva för utvinnande af silfvermalm, men detta sista företag kröntes ej med beräknad framgång och afstannade. Den ca: 3 km. därifrån belägna Silfverhyttan, där brytning och smältning af silfvermalm länge ägt rum med ringa utbyte och ekonomisk vinst, nedlades, och i stället uppfördes en masugn för tackjärnsblåsning, hvilken fick privilegier 1685, och slutligen erhöll han 1687 tillstånd att uppbygga hammare vid Nedre Lanforsen. En vid Knappforsen projekterad hammarbyggnad kom
däremot aldrig till stånd, men därvarande hytta ombyggdes och förstorades.

Att Linderoth stod väl på högre ort, synes af nedanstående handling, som utgör en konung Karl XII :s resolution på hans ansökan att, ehuru han vore af ofrälse börd, det oaktadt få äga och besitta Alkvättern, som var säteri och frälsegods, hvilket han ämnade inköpa och förvärfva af Lilliehöök.

"Vi Karl o.s.v., göre veterligt, att oss hafver inspektören, ärlig och förståndig, Elias Linderoth, underdånigst tillkännagifvit, huru såsom han sig af Nils Lilliehöök för några år sedan har tillpantat ett litet frälsegods i Bergslagen och Karlskoga socken, Ahlqvittern benämdt, hvarest han med stor kostnad sedermera hamrar och masugnar upprättat, underdånigst ansökandes, det, emedan bemälte Lilliehöök sig har låtit disponera till ändtlig afhandling och total cession af bemälte lägenhet, han vår special consens till samma köp erhålla måtte, alldenstund han med "varanmannas" rättighet bemälte gods possiderar; Så alldenstund vi med nåder förmärka, att han, Linderoth, så på en silfver- som tvänne järngrufvors uppbringande en stor flit och omkostnad där i nejden har anlagt, oss i vare revenyer framdeles till särdeles nytta och förkofring, varandes dessutom tiden sålunda expirerad, att ingen bördsman å dessa köp klandrar; Ty hafva vi härigenom och i kraft af detta vårt öppna bref honom, Elias Linderoth, ofvanbemälte gods förunna velat under frälsefrihet, så att han detsamma skall hafva att possidera och besitta med samma vilkor, som vare frälsemän deras
gods ega. Här alle som vederbör hafva sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hafva vi detta med egen hand underskrifvit och med vårt kungl, sekret bekräftat.

Datum hufvudqvarteret Ljungby den 28 Februari anno 1679.

CAROLUS.
I. Bensköld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free