Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Borgmästaren i Linde Anders Stensson, död omkring 1684, anlade här ett
järnbruk, för hvilket privilegier utfärdades af bergskollegium år 1660. Han
öfver-lät dock snart anläggningen till sin broder Johan Stensson, som 1684 adlades med
namnet Hammarström n :r 1068. Tillsammans med sin svåger Georg de Besche
fullbordade Hammarström byggandet af Ölsboda hammare. Han afled
emeller-cid barnlös och slöt själf sin ätt och Ölsboda öfvergick nu till släkten de Besche
samt sedermera till släkterna Wester, Berger och Camitz. Det inköptes 1771 af
Elias Strokirk utaf hans blifvande hustrus farbroder Göran Camitz,
brukspatron på Nedre Degerfors och Srömsnäs.
Ätten Strokirk härstammar från en gammal tysk adlig släkt från Pfalz, som
i vapnet för en tegelröd kyrka i blått fält samt i hjälmen 3 gyllene sädesax.
Den var protestantisk och liksom så otaligt många andra familjer tvangs den
under de katolska religionsförföljerserna mot protes tanterna, som föregingo
30-åriga kriget, att fly från hus och hem, och stannade en släktgren i Lubeck,
hvarifrån den i Sverige förste kände medlemmen af ätten, Evert Strokirk, inkom
1620 till den efter Gustaf II Adolfs broder, hertig Karl Philip, uppkallade
nyanlagda staden Filipstad. Släkten har varit ganska framstående i Filipstads och
Närikes bergslager. Evert "Strokirks ättling i femte led Elias Strokirk, f. 1747,
d. 1811, var en driftig och företagsam bergsman och brukskarl oeh efterträdde
sin fader som bergsfogde i Leke och Karlskoga bergslager. Förutom Ölsboda
inköpte han Att er sta—Klinggård i Gäller sta samt 1787 Lilla Lassåna,
nuvarande Laxå, af generalmajoren F. V. Wrangel. Han satte sina egendomar i ett
utmärkt skick, särskildt Laxå, där han inlade stora förtjänster om brukets
oberoende och framtida bestånd, reglerade gränserna och verkställde nybyggnader.
Hans verk fortsattes och fullbordades af hans svärson dispaschören Carl Cassel
och dennes ättlingar. Till minne af Elias Strokirk läto Laxå bruks
intressenter på 100-årsdagen af hans död, eller 15 november 1911, på Ny sunds kyrkogård,
där han ligger begrafven, resa en 2 meter hög minnesvård af järn med gjuten
inskrift och hvilande på cementsockel.
Hans son Jeppe Strokirk, f. 1789, d. 1856, dels ärfde, dels tillöste sig
Ölsboda, som han ytterligare förstorade och med betydliga kostnader ombyggde
och förskönade. Af sina släktingar, medlemmar af familjen Camitz, inköpte han
Lidetorp 1839, Håkanbohls bruk 1841 samt Degernäs och Öfre Degerfors 1843,
hvilka senare båda öfvergingo till hans son ryttmästare E. C. Strokirk, f. 1814,
d. 1887. Jeppe Strokirk var liksom fadern en mycket verksam man och skötte
på ett mönstergillt sätt sina stora bruks- och landtegendomar, äfvensom i 40
år Nysunds sockens kassor och angelägenheter samt disponentbefattningen vid
Dalkarlsbergs grufbolag, som låtit måla hans porträtt i olja. Han var en tid
ordförande för Örebro läns hushållningssällskap och hade mångfaldiga uppdrag
och förtroenden. Däremot afböjde han flera gånger riksdagsmannaskapet samt
erbjudandet att adlas och introduceras på riddarhuset.
Liksom sin fader var han en stor humorist och otaliga berättelser finnas om
båda i detta hänseende. En må här anföras. Han utfärdade en gång en
orlofs-sedel för en dräng så lydande:
Drängen Lars, som afsked nu begär,
hans orlofssedel lyder si så här:
Inte är han bullersam på logen,
inte gör han väsen uti skogen,
men på krogen är han ganska trogen
och i grötfatet en riktig träl,
hvarför ban rekommenderas väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
