- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
107

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

Horn gaf honom då befälet öfver ett kompani, hvarmed "han så berömligen
agera visste, att han vid gudstjänsten dagen därpå framkallades såsom den där
ojort sig värdig att blifva för konungen föreställd". Kort därefter blef Holmstedt,
då han jämte 4 ryttare undsatte konungen och några officerare,hvilka lupo fara att
■’attaqueras och afskjäras, medan de bespejade fiendens campementer, själf
tillfångatagen af krabater (kroater), spolierad, röfvad och hudflängd." Helt
af-klädd och ömkligen medfaren återkom han dock efter några dagar till svenska
lä°ret. Konungen gaf honom nu en fullständig utrustning och mundering som
officer vid rytteriet. Däraf finnes karbin. kruthorn samt ett par emaljerade
sporrar, som konung Gustaf II Adolf själf burit, ännu i behåll i
Pantzerhjelm-ska släkten. Därtill gaf konungen honom tillåtelse att utbedja sig någon
synner-lig nåd — "eller om han ville blifva till adligt stånd upphöjd". Han knäföll då
inför konungen och utbad sig att få återtaga sitt gamla namn och sköldemärke.
Sedan emellertid konungen afhört, hvad han hade att i detta ärende andraga,
antog konungen ett omildt ansiktsutryck, vände sig "kurt om på klacken’* i det
han med sträng och oförväntad röst yttrade: "Hvad min höstsalig herr Fader,
glorvyrdig i åminnelse, hafver gjort, det gör jag ej om igen".

Holmstedt, hvilken konungen icke mera så nådigt bemötte, behöll sin
ammas namn och. följde senare de återvändande trupperna till Sverige. Hans
sonsons son, Jacob Holmstedt, blef 1760 adlad med namnet Pantzerhielm. Först
nära 140 år därefter, eller år 1896, introducerades den på svenska riddarhuset
under namnet Pantzerhielm n :r 2343, utan det i par. 37 i regeringsformen
stad-kade villkor, men en ointroducerad gren af ätten har skrifvit sig Pantzarhjelm.
Denna gren är nu utslocknad på svärdsidan. Vapnet utgöres af en blå sköld,
skuren medels en rätt uppstående spets i guld, hvilken är belagd med en blå
pansarskjorta, som är fordrad med rödt; ofvan pansarskjortan en rättstående
öppen tornérhjelm, sirad med en röd fjäder, till höger om spetsen en brinnande
granat af guld, till vänster tre i trianglar upplagda kulor af samma metall.
Ofvan skölden står en öppen tornérhjelm, sirad med en af guld, silfver och
blått vriden hjelmkrans, hvaruppå stå tvänne i kors lagda estandarer, det högra
af silfver, det vänstra rödt, emellan hvilka en gul utslagen fana är ställd, belagd
midt uppå med. en sig till höger vändande svart grip. Hjelmtäcket är blått,
fodradt med silfver, kantadt och uppbundet med guldfransar och to ff sade
snören. Valspråk: Lif och ära lika kära.

Jacob Holmstedt, adlad Pantzerhielm, var född 1696 i Stockholm. Blef
volontär vid Lifgardet 1712, sergeant vid Södermanlands regemente, fältväbel
1714, samma år kommenderad på flottan och deltog kort därefter i
skärmyts-lingen vid Fliesberg, bevistade kampanjen i. Eoslagen 1716 samt norska
fälttåget 1718 som adjutant, äfvensom aktionen vid Staket 1719. Fänrik 1721.
Bevistade 1739 och följande årens kampanj i Finland och blef sårad i slaget vid
Willmanstrand, löjtnant 1747 och kapten samma år. Riddare af svärdsorden,
major 1757, adlad 16 juni 1760, afsked 1761 och död samma år i Sköldinge
socken i Södermanland, där han är begrafven. Gift första gången ej bekant med
hvem, andra gången 1748 i Västra Vingåker med Maria Anna (Marianne) Billon,
som född af fransk släkt i Paris 1722 kom till Sverige vid lV« års ålder. Hon
afled på Strömsholm 1790.

I sitt första gifte hade han tre barn, en dotter och två söner. Dottern
Charlotte Holmstedt blef 1754 gift med fältskären Johan Siverich. Äldste sonen
(Jarl Fabian, f. 1717, kom i tjänst 1736, blef fältväbel vid Södermanlands
regemente 1758, lif drabant 1760 samt slutligen löjtnant vid konungens regemente
och fick afsked med pension 1778. Död ogift 1782.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free