- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
121

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

detta regementes lysande krigshistoria, härstammande från de båda
sammanförda truppdelarnes hvar för sig stora inlägg, beror förhållandet äfven till
någon del därpå, att vid sammanslagningen af Lifregementets grenadier kår och
^ärikes regemente hade grenadjärkåren några namn, som ej återfunnos bland
Närikes regementes inskriptioner å fanorna, enligt 1892 års fankommittés förslag
och Närikes regemente hade i sin ordning några, som saknades hos
grenadjärkåren. De 22 namnen äro :

Wallhof 1626, Dirschau 1627, Lutzen 1632, Oldendorff 1633, Wittstock 1636,
Leipzig 1642, Gnesen 1656. Warschau 1656, Fredriksodde 1657. Tåget öfver Bält
1658 Lund (med kunglig krona) 1676, Landskrona 1677, Nar va 1700, Dyna 1701,
Klissow 1702, Pultusk 1703, Fraustadt 1706, Holifzin 1708, Malatitze 1708,
Helsingborg 1710. Gadebusch 1712, Svensksund 1790.

Närike och Värmlands regemente har sina ärorikaste minnen från Karl XII :s
krig. Dot deltog med stor utmärkelse och lysande tapperhet i nästan alla
vapenskiften af större betydelse under dessa fälttåg och nyuppsattes flera gånger.

Tillfångataget vid vapenhvilan vid Perevolosczna den 1 juli 1709 vid
Dniepr-floden, två dagar efter nederlaget vid Pultava, kämpade det redan följande år
ny uppsatt vid Helsingborg och två år därefter, eller 1712, vid Gadebusch, samt
tillfångatogos, när Tönningen kapitulerade 1713. Uppsattes ånyo och deltog i
Karl XII :s fälttåg i Norge, såväl 1716 som 1718.

Örebro kompa.nis krigshistoria sammanfaller med skvadronens. som
batal-†onsförbandet till en början hette, eller sedermera med bataljonens, däri det
ingick och med regementets i sin helhet. Ofta vid krigsutbrott eller när ofred
hotade, i synnerhet på 1700- och början af 1800-talen förlades Närike och
Värmlands regemente på gränsbevakning mot Norge vid Eda skans eller annan
lämplig punkt i Värmland eler Bohuslän. Därvid var ringa ära och berömmelse att
skörda för den enskilde individen, om än en viktig uppgift fylldes.

Det hände äfven vid flera tillfällen, att Värmlandsbataljonen fullgjorde
dylik bevakning, men att Närikesbataljonen, dit Örebro kompani hörde, deltog
i fältkriget.

Säkert är, att kompaniet alltid med största heder häfdat sin plats vid
regementet och i hären.

Under fredstid gällde Karl XI :s förordning ’’angående Milicens
Exercerande" af den 20 oktober 1680. Enligt denna skulle kompanimöten hållas
åtminstone en gång i månaden och regementet i sin helhet sammandragas i augusti
månad. Detta skedde vanligen i Kristinehamn, där en trossbod för regementet
uppfördes i slutet af 1690-talet. En hvar såväl befäl som trupp fick föra kost
med sig till dessa möten och intendenturväsendet låg ännu i sin linda.

Det första exercisreglementet för infanteriet utfärdades af konungen 1681. Det
följdes af föreskrifter i olika grenar af tjänsten och slutligen 1693 af ett
"Kegle-mente för Exercitierne’\

Efter Karl XII :s död inträdde under frihetstiden en stark tillbakagång af
härens tjänsteduglighet och armén urartade allt mer och mer till en allmän
försump-ning, hvarom frihetstidens krig bära ett sorgligt vittnesbörd. En stor del af armén
sattes på vakans, antalet kompanimöten minskades till ett eller två om året och
sammandragning af regementet i sin helhe upphörde alldeles för långa
tidsperioder i följd, mundering och utrustning försummades.

Efter Gustaf III :s statshvälfning 1772 inträdde bättre förhållanden och ett
energiskt arbete begynte för att höja armén ur dess lägervall.

Genom Karl XI :s krigs artiklar af 1683, som efterträdde Gustaf II Adolfs,
mildrades strängheten i de militära straffen något, så att t. ex. gatlopp
förekommer som straffpåföljd oftare än förut dödsstraff. Äfvenledes bestämdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:42:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strokirk/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free