- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
124

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

kompaniinstruktioner, som till en början voro af helt anspråkslösa dimensioner,
men sedan svällde ut till hela tryckta volymer. Örebro kompanis första instruktion
är handskrifven och daterad 14 november 1816 samt fastställd af regementschefen,
öfverste Mörner. Kort därefter, eller år 1820, utfärdades en ny dylik, också
handskrifven, och den är redan mycket utförligare.

Först omtalas i dessa "Capitains Skyldigheter" i högstämda ordalag, därefter
hvars och ens allmänna åligganden. För soldaten stadgas bland annat:

"att han bör göra dagsverke hos prästen i församlingen, men att han är fri
från kyrkobygge ;

att han bör infinna sig vid skogseld, skallgång och ströms ränsning;

att då han önskar ingå äktenskap, bör han äga Compagnie-Chefens skriftliga
samtycke och till vinnande häraf uppvisa prästbevis, äfvensom ifrågavarande
kvinnspersons frejd."

I allmänhet torde härvidlag hafva tillgått sålunda, att soldaten infann sig hos
kompanichefen tillsammans med fästmön för att få hans tillståndsbevis och att
hon då borde förete något prof på sin förmåga och skicklighet i att spinna och
väfva, sy och sticka. Detta kallades att "visa upp" fästmön, och det hände nog
emellanåt, att kapten gjorde bröllopet för dem, om det var en af hans favoriter
bland soldaterna och fästmön var synnerligen välfrejdad. Denna uppvisning
upphörde på 1860-talet och ersattes med endast en anmälan af soldaten till
kompanichefen.

För öfrigt inskärptes noga i dessa kompaniundervisningar af äldre datum
soldatens lydnadsplikt mot sitt befäl samt under alla förhållanden hans raska och
hurtiga väsen, men samtidigt därmed förenadt ett synnerligt hof ligt och
mönstergillt uppträdande.

Antalet anbefallda tjänsteskrifvelser, som skulle ingå till majorsexpeditionen
eller tjänstgörande majoren som det äfven hette, hvilken var
kompaniexpeditionens närmaste högre myndighet, är till en början obetydligt, men ökas undan för
undan och blir i 1877 års kompaniundervisning, där det når kulmen, mycket stort.
Först på senaste tid har detta förhållande minskats, och den glans, som
expeditionsmeriter fordom skänkte, är för länge sedan förbleknad.

Den revolutionära rörelse, som utmynnade i Gusaf IV Adolfs afsättning
samt fäderneslandets räddning från total undergång och införandet af ett nytt
statsskick, var länge förberedd, och när befälhafvaren för västra arméns högra
flygel, öfverstelöjtnant Georg Adlersparres, f. 1760, d. 1835, order om uppbrott och
samling i Karlstad den 6 och 7 mars 1809 anlände till trupperna vid norska grnsen,
mottogs den med glädje och soldaterna voro genast villiga att anträda marschen.

Det var endast en af officerscorpsen vid Närike och Värmlands regemente
som vägrade att bryta sin trohetsed mot konungen, nämligen kaptenen Bengt
Antonsson, chef för Örebro kompani 1802—1805, sedan transporterad till
Värmland, men han fråntogs befälet öfver sitt kompani och fick sjukskrifva sig. Något
våld användes ej hvarken mot befäl eller trupp, utan stod det enhvar fritt att
medfölja på tåget eller att resa hem, och i så fall bestods respängar.

Det var två bataljoner af Närikes och Värmlands regemente, Värmlands-jägare-0
bataljonen, en bataljon af Dalregementet, två skvadroner af Lifregementets
husarer samt ett batteri som samlades i Karlstad och anträdde marschen därifrån den
9 mars mot Stockholm.

Man har en släkttradition, att när Kristinehamn passerades, skulle Adlersparre
passat på och förnyat sitt frieri till en fröken Linroth från det närbelägna
Gustaf svi, af hvars föräldrar kaptenen Carl Axel Linroth n :r 1222 och hans maka,
f. Geijer, han året förut fått afslag, men ingalunda af fröken själf, och nu med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free