Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
vid Fortifikationen 1745 och vid Upplands regemente 1748, där han följande år
avancerade till löjtnant; kapten i armén 1761, stabskapten 1767, major i
regementet 1774, öfverstelöjtnant vid Dalregementet 1777 och vid Upplands regemente
1779. Han blef 1784 landshöfding i Uppsala län, men afled redan två år därefter
hastigt af hjärtförlamning i Uppsala och ligger begrafven i Rasbo—Kils kyrka
i Uppland.
Landshöfdingeutnämningen afböjde Mörner till en början på grund af
därmed förenade utgifter för möblering och bosättning på Uppsala slott, hvilka han
i saknad af enskild förmögenhet ej utan skuldsättning kunde bestrida. Då
emellertid konung Gustaf III vidhöll sin önskan, det han skulle emottaga
befattningen, gaf han vika, enär konungen utfäste sig, att Mörners efterträdare
i ämbetet skulle åläggas att till hans sterbhus erlägga ett ackord af 10- å 12,000
Rdr. Detta löfte infriade Gustaf III aldrig och .endast genom vänner och
släktingars välvilja och understöd kunde Mörners efterlämnade änka undgå
fattigdom och nöd samt hans båda söner få sin uppfostran.
Gift 1772 med båda sina systrars svägerska Margareta Elisabeth von Post,
dotter till lagmannen Vilhelm Mauritz von Post n :r 687 och Kristina Margareta
Wrangel.
Han hade en dotter Margareta Elisabeth, f. 1776, som afled vid 5 års ålder,
samt tvänne söner, hvilka båda blefvo framstående och bemärkta män, nämligen:
1) Hampus Vilhelm, f. 1775, d. 1855, landshöfding, samt
2) Gari Otto, f. 1781, d. 1868, öfverste, den s. k. kungamakaren.
1) Hampas Vilhelm. Mörner föddes den 22 juni 1775 i Uppsala och följande
dag döptes han på Upplands regementes mötesplats Polacksbacken framför
fronten af hela det samlade och uppställda regementet, där hans fader då var
kapten. Vid fyra års ålder blef han fänrik vid detta regemente och avancerade till
löjtnant 1793 samt till kapten 1808. Kommenderades till Pommern 1806, hvarest
han bevistade belägringen af Stralsund samt garnisonens stora utfall i april
1807 och affären vid Redebas.
Stralsund nödgades kapitulera den 20 augusti, men nätterna närmast förut
hade garnisonen till största delen blifvit öfverförd till Eugen. Konung Gustaf IV
Adolf, som befann sig vid armén, insjuknade nu på Riigen och öfvertalades med
möda af sin omgifning att hemresa till Sverige hvilket skedde den 7 september.
Han lämnade högsta befälet öfver den pommerska armén till general Toll. Det
är mycket sannolikt, att hela den svenska styrkan, 12,000 man jämte alla
krigsförnödenheter och förråder, blifvit tillfångatagen af fransmännen, om Toll ej
lyckats träffa en konvention med dess befälhafvare, marskalk Brune. I denna
stadgades, att den svenska hären skulle få en tidsfrist af två veckor att ostördt
af fransmännen evacuera Riigen, men att efter denna tid skulle sträcka gevär,
om den funnes kvar där.
Genom detta märkliga diplomatiska schackdrag räddade Toll armén från
fångenskap. Den embarkerade nämligen, innan den utsatta tidens slut, i Perth
och Zicher på transportfartyg, hvilka lyckligtvis hunnit anlända, och öfverfördes
direkt till Karlskrona samt hemförlofvades till rotarne.
Att marskalk Brune lät förmå sig till en dylik öfverenskommelse, hvilken
efteråt kostade honom Napoleons stora onåd, berodde därpå, att Toll lyckats
inbilla honom, det Gustaf IV Adolf blifvit skild ifrån regeringen och därför
lämnade armén samt att fredsslutet mellan Frankrike och Sverige nu vore omedelbart
förestående.
Mörner hade redan på Riigen fått känning af fältsjukan och under hemresan
till Uppsala, dit han anlände den 15 oktober, förvärrades hans tillstånd ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
