- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Första delen /
239

(1915-1920) [MARC] Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

nas Diplomatiska Förbindelser under Carl X Gustafs regering" har docenten fil.
d:r Ellen Fries, f. 1855 d. 1900, med stor sakkännedom detaljeradt skildrat
Appelboms diplomatiska verksamhet under denna tid och det är förvånande att
erfara, hvilken fintlighet han utvecklade i fullgörandet af sitt svåra och ömtåliga
värf. Hans ställningen i Haag var tidtals allt annat än angenäm. År 1657
uppsnappades af danskarne några af hans depescher till svenska regeringen och
öfverlämnades till holländarne. I dessa beskylldes de holländska statsmännen
för falhet, hvilket väckte oerhörd förbittring i Holland. Generalstaterna
begärde hans rappel, men han stannade kvar och lyckades lugna stormen. Följande
år, då öppen brytning inträdde mellan Sverige och Holland, blef hans ställnin
ännu svårare.

Efter Carl X :s timade frånfälle 1660 fick Appelbom rikt tillfälle att utveckla
sina diplomatiska talanger för att stödja och korrigera Carl XI :s
förmyndareregerings ofta vacklande och osäkra utrikespolitik. Freden i Breda 1667, där
Sveriges legater voro fältmarskalken grefve Kristoffer Delphicus von Dohna samt
statssekreteraren och hofrådet Peter Julius Coyet, var till en ej ringa del
Appelboms verk, likaså den följande år ingångna alliansen i Aachen. Jämte
Königsmarck fick han 1672 det ärofulla uppdraget att erbjuda Generalstaterna Sveriges
meditation i kriget mot Frankrike och England, hvilken antogs. Hans plötsliga
död 1674 befriade honom från att få se den svenska regeringen kasta sig in i den
franska äfventyrspolitiken, hvilken han alltid motarbetat.

Han ingick 1645 äktenskap med Susanne Roglau af borgerlig holländsk släkt
och hade tvänne döttrar, hvars förnamn, födelse och dödsår ej äro kända samt
trenne söner. Den äldsta dottern trädde i gifte med stadsingeniören i Riga,
kaptenen vid Fortifkationen Fredrik Statius von Dahlén, som adlades 1685, men ej
tog introduktion; den yngsta blef gift i Holland.

Äldste sonen Harald var född 1646 samt afled ung. Den andre sonen Carl,
f. 1647, blef vid faderns frånfälle 1674 för ett år ad interim förordnad som
resident i Haag, i hvilket ämbete utnämdes Johan Philip von Bommert, nobil.
Silfvercrona n :r 252. Han ingick äktenskap i Bolland, men afled barnlös. Den tredje
sonen Otto Johan blef kapten i holländsk tjänst och dog ogift före fadern.

* ■» *

II. Den andra grenen af Appelbomska ätten härstammar från Anders
Appelbom, född 1614 och död 1686 samt begrafven 1687. Han hvilar jämte sin första
hustru, Malin Gyntesdotter, uti Appelbomska grafhvalfvet i Fellingsbro kyrka.
På hvardera sidan om det i grafkoret uppsatta Appelbomska stamvapnet finnas
deras porträtt i kroppsstorlek, omsorgsfullt renoverade 1896 af artisten Jernberg
för ien kostnad af 400 kr. Dessa funnos ursprungligen på Sörbyholm, men flyttades
efter Carls XI :s redaktion, då denna egendom jämte många andra gick ur
släkten, till kyrkan.

Anders Appelbom skref sig till Sörbyholm och Vesslingsbyholm i Fellingsbro,
hvartill hörde gårdarne Kjänäs, Harparboda, Åby, Hoboda samt till Lunda på
Lofön, Ullevi i Köpings socken och Risinge i Skunkeby socken.

Han hade ärft delvis, äfven tillöst sig alla sin faders egendomar i Fellingsbro
utom Österhammar med Furunäs och Sköldberga, hvilka tillföllo hans broder
Samuel och han ökade äfven sina gods därstädes genom nya jordförvärf. Han
blef sålunda ägare till Spannarboda, Mossboda, en gård i Spånga samt
Blixter-boda. Vid Sörbyholm anlade han en stångjärnshammare, som drefs till
1800-talets början. Dessutom inköpte han eller fick i förläning en hel del frälseräntor
från andra gårdar inom socknen. Enligt jordeböckerna hade han dels under för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:53:58 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free