- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
110

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyllda fyra år sattes hon i skola för att inhemta tyska språket. Hennes
skolkamrater utgjordes af 6 à 7 st. några år äldre gossar, hvilka sysslade med latinska
vokabler. Genom att åhöra dessa och under det att hon sökte hjelpa en af dem,
som var mindre begåfvad, med lexorna, lärde hon de första grunderna till
latinet och efter ganska ringa undervisning häruti vann hon sådan färdighet att
hon författade vers på latin. Äfven tyska, franska, italienska och holländska
idiomen beherskade hon så fullständigt, att hon på dem skref vers. År 1709
utgaf arkiatern Urban Hjärne henne ovetande en samling af hennes »Poetiska
dikter». Hennes vitterhetsförsök väckte stort uppseende och bifall äfven i
utlandet.

Under slutet af sin lefnad år 1727 utgaf hon ett rimverk, nämligen »Vår
Herres och Frälsares Jesu Christi aldra heligaste Pinohistoria rimvis betraktad»
samt två år efter hennes död år 1732 utkom andra delen af »Poetiska dikter»
på föranstaltande af hennes måg assessor C. L. von Schantz.

Fru Brennert vers utmärker sig för en ovanligt vårdad och ledig diktion
samt rönte samtidens lifliga berömmande erkännande, men för nutiden ega de
intet värde utöfver det rent litteraturhistoriska, enär de endast innehålla de
torraste och alldagligaste reflektioner.

I sitt andra äktenskap erhöll Elias Brenner femton barn, sex döttrar och
nio söner, men endast två döttrar och tre söner nådde mogen ålder. Den äldsta
af de båda döttrarne Sofia, född 1682, död 1755, ingick 1707 första gången
äktenskap med borgmästaren i Norrtelge, häradshöfdingen Carl Löfgren, död
1717 samt andra gången 1720 med häradshöfdingen David Eneroth. Den
andra dottern Maria Aurora, född 1691, död 1772, blef gift med assessoren Carl
Ludvig von Schantz N:o 1225, född 1681, död 1734, i hans andra gifte.

En af de tre sönerna, som nådde mogen ålder, var kammarskrifvare och
gift med en dotter till vinskänken Olof vid Jerntorget i Stockholm; hans
förnamn, födelse och död äro ej kända.

Den andre af sönerna Ludvig Brenner, född 1685, död 1753, var löjtnant
och tullinspektor i Skåne. Gift med Anna Regina Rönling, död 1744. Han
hade sju barn, två döttrar och fem söner. Den äldsta dottern Charlotta
Eleonora, född 1728, död 1747, blef gift med hospitalsprosten i Strengnäs Jonas
Bodberg och den yngsta dottern Sofia; född 1740, ingick äktenskap med
kattuntryckaren Carl Törer i Stockholm.

Tre af sönerna gingo bort i späda år och den fjerde Carl Ludvig, född
1728, afled ogift 1804 i Stockholm vid 76 års ålder. Han var kofferdiskeppare
samt egde huset N:o 77 vid Tjärhofs tvärgränd på Södermalm i Stockholm,
i kvarteret Hatten. Den femte sonen Henric, född 1725, var kofferdikapten
samt gift med Kristina Bergbom. Han hade fyra barn; om de tre yngstas,
nämligen Carl Ludvig, född 1753, Regina Elisabeth, född 1755 och Sofia
Elisabeth, född 1763 lefnadsöden är ingenting kändt. Den fjerde sonen Carl Henric
Brenner var född 1751 och afled 1828 då ätten Brenner utgick på svärdssidan.
Han blef furir vid Vestmanlands regemente samt musikdirektör i Gefle. Gift
första gången med Ulrika Sofia Hugardt, som han öfvergaf samt andra
gången med Margareta Johansdotter, död 1833 i Stockholm. Han hade i första
giftet en dotter Kristina Helena, död 1777 samt sönerna Carl Ludvig, född 1780,
död 1782, Elis Henrik, född 1781 samt Fredrik Adolf, föddld 1777, som bars till
dopet af hertig Fredrik Adolf, hvilken då var Vestmanlands regementes chef.
Han blef hautboist vid Göta garde samt afled i Stockholm 1801.

Den tredje af Elias Brenners nio söner, hvilken nådde mogen ålder var
Carl Brenner, född 1695 (enl. Anrep 1696) till Hagelnäs i Wika socken i
Dalarne. Auskultant vid Svea Hofrätt 1718, vice häradshöfding 1722,
häradshöfding i Kopparbergs och Säters ]än samt Öster Dalarne 1731, lagman i
Kopparbergs län 1747, vice landshöfding derstädes 1754, lagman i Vestmanland 1759.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free