- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
131

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I Danmark finnes en slägt vid namn Trolle, som bevisligen härstammar
från den urgamla Trolle-ätten. Dess stamfader ingick äktenskap med en kvinna
af ofrälse börd och blef på grund deraf utesluten ur slägten.

I Sverige finnes en Trolleslägt, den s. k. yngre Trolleslägten, hvilken är
känd från medio af 1400-talet och hade då under flera generationer lefvat och
bott i Småland samt alltid burit namnet Trolle. Att den utgått från samma
stam som den adliga Trolleslägten N:o 36, men att den af någon anledning
mistat sina adliga rättigheter, torde vara högst sannolikt. Den orsak, som
ligger närmast till hands att förutsätta är, att den upphörde att utgöra
rusttjenst. Genom Alnsö stadga 1280 hade nämligen rusttjensten införts, d. v. s.
hvar och en, som tjenade konungen till häst, skulle åtnjuta frälse och skattefrihet
för sig och sin sätesgård och sålunda lades grunden till det adliga frälset.
Om nu, hvilket ofta hände, en medlem af en slägt, som utgjorde rusttjenst,
upphörde dermed, så gick hans adliga frälse omintet och hans slägtgren
återgick till bondeklassen, men slägtnamnet, der sådant fanns, behölls vanligen
eller ock öfvergick den från det adliga frälset till det andliga frälset och dess
medlemmar blefvo prester eller munkar. Längre fram i tiden började frälset
för de förmögnare slägterna, hvilka från far till son under flera generationer
fullgjort rusttjensten, att betraktas som ärftligt och ett adelsstånd uppkom,
hvilket omgaf konungen och höjde sig öfver de andra skattedragarne samt förutom
frälset tilldelades alltmer och mer utvidgade privilegier. Fullt ärftligt blef
adelskapet dock ej förr än genom 1626 års riddarhusordning för det året förut
grundade riddarhuset. Rusttjenstskyldigheten hade upphört och tilldelandet af
adelsvärdighet blef uteslutande beroende på konungens nåd.

Denna yngre Trolleslägt torde hafva upphört att göra rusttjenst omkring
år 1530. Efter denna tid och circa 100 år framåt i tiden voro slägtens
manliga medlemmar prester och sannolikt af denna anledning läto de ej anteckna
sig som medlemmar af det nybildade riddarhuset och sålunda kom slägten att
förlora sin egenskap af adlig.

Dess första kända medlem är:

C. 1) Erland Jonsson, född omkring 1440; hans fader var skattebonde uti
Västbo härad af Jönköpings län, »Hafver tjänt till Hofven uti Christoffers och
Karl Knutssons Svea konungars tid samt dervid förvärfvat sig adelig sköld och
hjelm, hvarefter han till husfru fick en adelig jungfru på Lillö slott i Skåne.
Hon var enda dottern och egde »the Treppiogodsen i Långaryds socken». Dessa
äro belägna i sydvestra delen af Jönkönpings län inemot Hallandsgränsen.

Han erhöll i sitt äktenskap två barn, en dotter fru Botvid Erlandsdotter,
som blef gift med en man af ätten Hård och erhöll två söner Peder Hård, som
vann igen sina förfäders gods, men dog barnlös samt Jon Hård, äfven han
barnlös. Erland Jonssons andra barn var sonen

C. 2) Jon Erlandsson à Vapn (väpnare). Han hade flera barn, men endast
en son är känd, nämligen

C. 3) Gunnarus Jonæ Trolle. Efter slutade studier hemma och i utlandet blef
han kanik i Linköping 1531, kyrkoherde i Linköpings domkyrkoförsamling,
erkedjekne och domprost 1572, hade Slaka församling till prebende 1545—1560
och S:t Lars från 1550, båda i Östergötland, fick förläningsbref på tionde
1551—1555, död 1583. Var de katolskes förnämsta och ifrigaste mostståndare.
»Magister Gunnar var», enligt Dalin i Svea Rikes Häfder, »en af Olaus och
Laurentius Petris bästa medhjelpare». Omnämnes utom af Dalin äfven af
Johannes Messenius.

Gunnarus Jonæ Trolle ingick äktenskap och efterlemnade många barn. Af
dessa känner man

Brita Gunnarsdotter, lefde i Nyköping,

Beata Gunnarsdotter, lefde i Bärbo i Södermanland,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free