Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON BELL VIG, VON DEL WIG, DELLWIK
177
fjerde Margareta Maria, född 1774, död 1817, blef gift år 1801 med
öfverdirektören, friherre Gudmund Hjärne Tilas.
Af cle åtta sönerna afledo sex stycken i späda år, ej mindre än fem inom
första lefnadsåren De båda öfriga Axel och Carl Fredrik uppnådde mogen
ålder samt ingingo äktenskap, men efterlemnade ej bröstarfvingar, hvadan ätten
utgick; cle kallade sig båda för De Dellvig.
Axel De Dellvig, född 1765, blef kvartermästare utan lön vid Södra
Skånska kavalleriet (nuvarande Skånska dragonregementet) 1775, kornett 1778,
löjtnant 1790, deltog samma år i sjökampanjen ombord på linieskeppet
»Försigtig-lieten», ryttmästare i Armén 1795, stabsryttmästare samma år, stabsadjutant
hos konung Gusta IV Adolf, afsked 1807; clöd 1811 i Helsingborg. Gift 1808
i Kristianstad med Sofia Elisabeth Arnell, föcld 1779, clöd 1866 på
Marsvinsholm i Balåkra socken af Malmöhus län, dotter till majoren Lars Arnell N:o
1885 och friherrinnan Sofia Elisabeth von Rosen.
Carl Fredrik De Dellvig, föclcl 1769, antogs till krigstjenst 1778, kornett
vid husarerna 1781, fänrik vid konungens eget värfvade regemente 1785,
löjtnant derstädes 1790, löjtnant vid Elfsborgs regemente 1796, löjtnant vid
Adelsfanan, kammarjunkare, ryttmästare i Armén 1805, kammarherre 1827, död
1834 i Jönköping och utgick ätten mecl honom. Gift 1806 på öfverstebostället
Öresten i Vestergötland med Ulrica Lovisa Eclenhjelm, född 1777, dotter till
generalmajoren Erie Edman, nobil. Eclenhjelm N:o 1842 och Anna Catarina
Ridderstam N:o 1923.
Carl Fredrik De Dellvigs namn förekommer i samband med en räittegång
mecl anledning af ett studentupplopp i Lund 1793, hvilket på sin tid väckte
stor uppmärksamhet öfver hela landet och hvaraf minnet ännu ej dödt bort
i Skåne.
Förhållandet var, att tvåhundraårsdagen af Uppsala mötes beslut den 8
mars 1593, clå clen evangeliska-lutherska, läran fastställdes i Sverige, skulle
firas i hela landet och således äfven i Lund. Akademistaten och den studerande
ungdomen fullgjorde cletta under procession till domkyrkan samt gudstjenst och
afsjungandet af kantater, äfvensom andra högtidligheter. Men i Lund bodde
vid denna ticl ett flertal skånska adelsfamiljer, som inflyttat från sina gods
för att vara bättre skyddade för clen jäsning, isynnerhet på landsbygden, som
rådde under franska revolutionen äfven i Sverige och till denna kontingent
hörde äfven en talrik skara officerare. Denna sällskapskrets hade beslutat att
fira clen högtidliga dagen med en bal. Af flertalet utomstående, isynnerhet
akademiens lärare och alumner, ansågs cletta för i högsta grad oskickligt,
isynnerhet som sorgeåret efter Gustaf III ännu ej var tilländagånget. Ett doft
missnöje jäste i vida kretsar, mycket äfven beroende på att en del officerare,
isynnerhet löjtnanten vid Sprengtportenska regementet Holger Ludvig Morman, fäldt
föraktfulla och förklenande yttranden om studenterna.
Balen gick af stapeln, men under densamma samlades en mängd
studenter utanför festlokalen och utöfvade en del ofog. Endast derigenom att
löjtnant Morman trädde ut och bad studentkåren om ursäkt kunde upploppet stillas,
men händelsen fick ett långvarigt rättsligt efterspel mel allvarsamma följder
för en del af cle studenter, som deltagit i detsamma. Några namn på de till
ett 40-tal på balen närvarande officerarne nämnas, deribland De Dellvigs,
sannolikt derför att han under rättegången var inkallad som vittne.
v * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
