- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Andra delen /
235

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LAABERTSKA ARFVET.

Om clet Lambertska arfvet, »Lambertiaclen» eller »Lambertska Milliarden»
som detsamma i senare tiders skriftliga anföranden i frågan understundom
benämnes, har så mycket talats och skrifvits under dess snart 200-åriga tillvaro,
att något ytterligare inlägg och ordande i frågan kunde synas obehöfligt och
onödigt. Men i sjelfva verket vexlar dess läge dock snart sagt stundeligen och
nya uppslag framträda alltsomoftast, merendels för att gäckas liksom så
otaliga föregående projekt, emellanåt äfven för att bilda en ny länk i clen kedja
af lagliga bevis, hvilka slutligen trots allt, enligt hvarje rättrogen
Lamberts-arfvinges orubbliga öfvertygelse, skall leda till målet, nämligen cle rättmätiga
arfvingarnes utfåencle af de stora arfsmedlen.

Bland den stora skaran nu lefvande Lambertsättlingar torde väl endast
finnas ett fåtal »rättrogna Lambertsarfvingar», om man dermed menar, dem,
som hysa en orubblig nästan fanatisk öfvertygelse om, att den gyllene kalfven
»per tot discrimina rerum» likväl till slut skall låta sig infångas. Det stora
flertalet nutida Lambertsättlingar hyser helt säkert intresse för saken mest för
de omfattande slägtutredningar, hvilka uncler tidernas lopp blifvit utförda
rörande deras skyldskap mecl clen Lambertska slägten, men derjemte äfven på
grund af arfshistoriens intressanta mångskiftande faser och hoppet att en rånö:
få se frågan slutförd, vare sig cle hägrande millionerna — eventuelt
milliarden — skola träda i dagen eller allt till sist skall visa sig vara ett slocknande
bedrägligt irrbloss.

Historien om det Lambertska arfvet är rik på spännande situationer och
dramatiska effekter och ett oerhördt arbete samt kolossala kostnader hafva
uncler seklernas lopp blifvit nedlagda på arfvets utspaning. Ofta har arbetet
dermed försvårats på olika sätt, såsom t. ex. vid ett par tillfällen derigenom
att personer, hvars vittnesbörd eller talan varit för arfsfrågans belysning af
största vigt, aflidit just när deras hörande påkallats, att vigtiga papper och
rättshandlingar genom vårdslöshet förkommit eller rent af undanskaffats; i
brottsligt syfte för att omöjliggöra arfsfrågans slutliga utredning, samt att
oredliga personer vid flera tillfällen mecl falska papper tillskansat sig betydande delar
af arfvet o. s. v.

Under forskningen efter arfvet har ett afsevärdt genealogiskt arbete
blifvit utfördt. Här nedan framställes en Örebroslägts härstamning från den
Lambertska ätten och i sammanhang härmed lemnas en skildring af Lambertska
arfvets historia.

*



Omkring år 1665 föddes i Umeå — osäkerheten om födelseåret beror
derpå, att stadens kyrkböcker förkommit under ryssarnes härjningar längs
Bot-tenhafvet 1714—1721 — en man viel namn Jonas Lambert, hvars minne gått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:00 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/2/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free