Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 ÄTTEN VON LIEWEN
gementet. Kom viel Revals kapitulation 1710 i rysk fångenskap; af
regementet återstod då endast 80 man. År 1711 blef han ånyo landtråd1 men denna
gång ryskt sådant.
I kejserliga offentliga biblioteket i Petersburg finnes en skrift på svenska
samt äfven en tysk öfversättning af densamma, tryckt i Riga, med
följande titel: »Kort sanningsenlig relation öfver Baronen och Öfverstlöjtnanten
Joachim Fredrik von Liewens lyckliga och tappra aktion, hvilken han, påbörjade
med Moskoviterna den 18 juni 1705 en kvarts mil på denna sidan Naistfehr
och afslutade på andra sidan Ubbanel, fyra och en half mil slagna från början».
Joachim Fredrik von Liewen ingick 1691 äktenskap med Agneta Helena
von Strassburg till Errevita, Udawa och Arrobül i Estland, död 1730. Hon
var dotter till assessorn i Dorpts Hofrätt Hans Strassburg, nobil. 1650 von
Strassburg men tog ej introduktion på svenska riddarhuset.
Joachim Fredrik von Liewen var den siste af ätten Liewen, som var
bofast i Est-land.
Ätten von Liewens äldre linie fortplantades af Reinhold Liewes äldste son
A I) Bernhard von Liewen till .Vik och Bårby i Giresta och Balingsta socknar
i Uppland, född 1651. Vid 17 års ålder anträdde han en studieresa genom
Danmark, Tyskland och Nederländerna till Frankrike, der han kom i tjenst såsom
kadett vid Gardet. Två år derefter öfvergick han till holländsk tjenst såsom
volontär viel öfverste Gustaf Ulfsparres regemente och deltog i fransk-holländska
kriget 1672—1674. Såsom frivillig ombord på den holländska flottan deltog
lian i det stora sjöslaget vid Southwolclsbay 1672, der cl en tappre holländske
sjöhjelten, amiral van Ruyter vann en lysande seger öfver den förenade
engelskfranska flottan.
Med hedrande vitsord om sitt välförhållande i den holländska republikens
tjenst återvände han till Sverige, der han befordrades till löjtnant viel Gardet
och kammarjunkare 1674, kaptenlöjtnant 1675, samt kapten och kammarherre
1676 och som sådan deltog han i slaget vid Lund den 4 december samma år.
Under ett uppehåll i striden under slagets gång tilldrog sig på svenskarnes
venstra flygel en händelse, som är karaktäristisk för den tidens stridssätt. En
dansk kapten rusar plötsligt fram mot gardets andra brigad och utmanar dess
chef, majoren grefve Jacob’ Johan Hastfehr till tvekamp. Hastfehr var nästan
den ende kvarlefvande af gardets högre befäl. För att ej blottställa en så
viktig person framskyndar Liewen och mottager utmaningen i Hastfehrs ställe.
Efter en kort fäktning störtar dansken genomborrad till marken och med den
slagnes värja såsom segertecken återvände Liewen till sin truppafdelningar
under den svenska härens högljudda bifallsyttringar.
Följande år under slaget vid Landskrona utmärkte han sig ånyo. På högra
flygeln, hvilken anfördes af fältmarskalken Rutger von Ascheberg, hade striden
varit hård och Ascheberg fick sin häst, den ädle »Frisk Opp» skjuten under
sig\ Öfverstelöjtnant Wilhelm Mauritz von Post föll af hästen dödligt sårad af
två skott och två värgstyn.g och stridens utgång var länge oviss. Då störtar
gardet fram i det afgörande, ögonblicket till anfall mecl fällda pikar till
Aschebergs undsättning och tvang det danska rytteriet, som ej i rätt tid fick
understöd af sin bakre träffen, att vika tillbaka. Härunder stupade på den danska
sidan general Walter under sina fåfänga ansträngningar att söka förmå sitt
folk att hålla stånd och general Rumolir gjordes vapenlös och fången af kapten
Bernhard von Liewen och framfördes af honom, sedan drabbningen utkämpats,
till konung Carl XI. Såsom belöning erhöll Liewen, som äfven sårats under
striden, majors fullmakt vid Lifgardet 1678.
Han blef 1679 öfverstlöjtnant vid Lifgardet samt 1686 öfverste »framför
alla de andra», generalmajor af infanteriet samt öfverste och chef för Dalre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
