Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
34
ÄTTEN STROKIRCH (STROKIRK)
Enligt inom denna släkt bevarad tradition skall den ursprungligen
härstamma från Pfalz i Tyskland. Den bekände sig till den Lutherska läran och
blef därför liksom så otaligt många andra protestantiska familjer utsatt för
den katolska ligans förföljelse. Visserligen hade religionsfreden i Augsburg
1555 inrymt lika tankefrihet för såväl den Lutherska som den katolska lärans
bekännare, men det oaktadt begynte snart af den mäktiga katolska kyrkan,
isynnerhet af den år 1534 af Ignatius Loyola instiftade Jesuitorden, ett
hänsynslöst målmedvetet arbete för att med alla medel undertrycka och utrota
den Lutherska reformationsläran och återföra dess förkunnare till den enda
saliggörande katolska kyrkans sköte. Förföljelserna mot protestanterna vidtogo
sålunda ånyo, efter en kort tids uppehåll, under 1500-talets senare hälft med
successivt ökad förbittring för att slutligen nå kulmen vid utbrottet af 30-åriga
kriget 1618.
Under dessa förföljelser nödgades tusentals protestantiska familjer — ofta
landets idogaste och laglydigaste befolkning — bofasta hufvudsakligast i
Böhmen, Schlesien och Pfalz lemna hus och hem och söka sin räddning i flykten.
Till en sådan familj hörde ätten Strokirk, hvars släktnamn ursprungligen torde
hafva stafvats Strokarch, men under flykten ändrats till Strokirch, möjligen
för att vilseleda eventuella efterspaningar och slutligen försvenskades i
början af 1700-talet till Strokirk. Den skingrades nu åt flera håll, men namnet
Strokirch återfinnes ännu i dag här och hvar i Tyskland, särskildt i Schlesien
och Holstein.
Till Holland synes äfven en släktgren hafva tagit sin tillflykt, ty bland
de första af de många holländare, hvilka inkallades till Göteborg af stadens
grundläggare Carl IX och Gustaf II Adolf eller af eget initiativ der inflyttade
och bosatte sig, nämnas två bröder Mathias och Diedrick Strokirch. Någon
framstående ställning i samhället intogo de ej och i gamla handlingar kallas de
understundom Strokark eller Strokarch. Att de tillhörde den tyska
Strokarch-Strokirchska ätten, torde vara påtagligt. (Ang. deras genealogi, se Bil. I.)
I Lybeck lefde i slutet af 1500-talet och i början af 1600-talet Hans
Strokirch, handlande och vågmästare derstädes. Han är stamfader för den ännu
fortlefvande svenska ätten Strokirk.
Ungefär samtidigt, kanske något senare, fanns i Lybeck äfven en
sjöfarande och skeppsredare vid namn Mikael Strokarch. En tradition förmäler, att
hans farfader, tillhörande en friherrlig ätt Rotkirch i Pfalz, under kejsar Carl
V:s tid skall hafva flyttat till Livland och der ändrat släktnamnet Rotkirch
till Strokarch. Denna tradition förkastas emellertid numera af moderna
genealoger såsom osannolik och obestyrkt.
Mikael Strokarch lemnade Lybeck och flyttade till Åbo samt kom derifrån
till Stockholm, der han blef handlande samt afled 1651 och begrofs den 27
april. Gift 1642 (enligt Anrep 1640) med Margareta Hansdotter Ridderhusen,
erhöll han fyra söner och genom dessa blef han stamfader för de trenne adliga
och på Riddarhuset introducerade ätterna:
Strokirch N:o 1082, hvilken äfven erhöll friherrlig värdighet,
von Strokirch N:o 1059 samt
von Strokirch N:o 1223, hvilken äfven erhöll friherrlig värdighet.
Af dessa äro de båda adliga ätterna N:ris 1082 och 1059 utslocknade
liksom de båda friherrliga, endast adliga ätten von Strokirchs N:o 1233 äldre gren
fortlefver ännu.
(Ang. deras genealogi se Bil. II.)
Huruvida Hans Strokirch och Mikael Strokarch tillhörde samma ätt,
men voro olika grenar af samma stam, har ännu ej till full evidens kunnat
utredas, men att så var förhållandet, derför gifvas flera indicier, nämligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
