Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen / 36 (1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

36 ÄTTEN STROKIRCH (STROKIRK)

Strokirch. Urg. adel. Nat. dipl. 15.9. 1686. Intr. 1686. N:o 1082. * † 1756.

I sin egenskap af vågmästare tillhörde han
stadens patricierfamiljer och intog en framskjuten
ställning i den rika och mäktiga fordna Hansestaden
och säkerligen hade familjeförmögenheten kunnat
räddas och medföras, åtminstone till en del, under
flykten från Pfalz.

Han var gift med Elisabeth Strokirch, sannolikt
hans fränka, om hennes släktnamn före giftermålet
verkligen var Strokirch, hvilket dock betviflas af
Fryxell, Anrep och andra genealoger. Att deremot
förnamnet Elisabeth är det rätta, är otvifvelaktigt.

När Hans Strokirch afled, är ej kändt, men
det torde hafva skett år 1620, ty detta år följde hans
son Evert Strokirk, född 1608 i Lybeck — således
endast 12 år gammal — Jacob Herwegh till Sverige
till Vermlands östra bergslag, der han liksom
Herwegh med tiden blef en framstående man.
Sannolikt var äfven hans moder död vid faderns frånfälle,
så att han stod utan huld och skydd, ty i annat fall hade han väl ej följt med
vid så unga år långt bort till ett främmande land.

Vid denna tid fingo de talrika främlingar, som inflyttade till Sverige
ingalunda efter eget godtfinnande hvarsomhelst slå sig ner i landet, utan
regeringen bestämde deras boningsorter. Sålunda anvisades Herwegh och Evert
Strokirch som vistelseort den nyanlagda staden Filipstad, hvilken uppkallats
efter Gustaf II Adolfs yngre broder hertig Carl Filip.

Hertig Carl Filip var född på Rewals slott 1601 och afled i Narva. 25
januari 1622 af sjukdom, som han ådragit sig föregående höst under
belägringen af Riga. Han var förmäld genom ett hemligt giftermålskontrakt, hvilket
undertecknades i Örebro den 5 mars 1621, med Elisabeth Ribbing, född 1695,
dotter till riksrådet och riksskattmästaren Seved Ribbing och Anna
Gyllenstierna. Detta kontrakt uppsattes egenhändigt af hertigen, som under sitt namn
skref: »Eder trogne man, så länge jag lefver», hvaremot Elisabeth Ribbing
tecknade: »Eders furstliga Nådes underdåniga tjenarinna, så länge jag lefver».

De erhöllo kort därefter en dotter, Elisabeth Gyllenhielm, född 23 april 1621,

von Strokirch. Urg. adel. Nat. dipl. 7.4. 1684 Intr. 1686. N:o 1059. † 18...

som blef kammarjungfru (hoffröken) hos sin kusin
drottning Kristina, af hvilken hon 1644 fick
Tynnelsö slott i Södermanland i förläning. Hon inträdde
sedermera 1655 i tjenst såsom hofmästarinna hos Carl
X Gustafs gemål, drottning Hedvig Eleonora af
Holstein-Gottorp och ingick tvänne gånger äktenskap,
första gången med landshöfdingen Axel Thuresson
Natt och Dag, andra gången med hofmarskalken,
friherre Baltasar von Marskalck.

Evert Strokirch anlände till Filipstad år 1620
och fick anställning derstädes hos handlanden och
borgaren Peter Flygge, i hvars tjenst han stannade
oafbrutet i tolf år eller till 1632, då han blef egen
handlande och borgare i staden, sannolikt genom att
öfvertaga Flygges affär. Samma år gjorde han ett
besök i sin födelsestad Lybeck.

Peter Flygge var född i Lybeck. Efter sin
ankomst till Vermland blef han snart en betydande och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>