- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
112

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

ÄTTEN HERLENIUS, IIERLÉN

»Det var ett dunderslag för mig. Min far gjorde bevekande föreställningar,
om livad jag borde besluta, ifall den ifrågavarande personen .sjelf skulle infinna
sig lör att få svar —■ han hade nämligen förut endast genom min farbror
till-kännagifvit sina afsikter. —

Under många sömnlösa nätter och hårda strider tog jag det modiga beslutet
att efterkomma min fars önskningar att gifta mig. med löjtnant Herlén. Han
väntades till Oclenstacl fram på våren, men våren förflöt, sommaren kom under
en för mig förfärande och orolig väntan på clen bebådade friaren. Mem ingen
kom. Emellertid kom clet ryktet ut, att jag var förlofvad med Herlén.»

Att detta rykte äfven troddes af Geijer sjelf, märkes på hans ord i ett bref
till hans syster Jeanne-Marie Geijer, gift mecl godsegareii Samuel Troili på
Ransäter, hvilka äro präglade af tydlig svartsjuka:

»Att lion är förlorad för mig», säger han, »som ingenting har att erbjuda,
det ser jag nog, men lion är för god för Herlén. Han är visserligen en bra och
förmögen karl, men rå och obildad. Då jag sjelf ej kan få henne, unnar jag
henne ej åt honom.»

Erik Herlén kom emellertid på andra tankar, hvartill äfven bidrog, att hans
egien släkt var emot partiet, så att Erik Gustaf Geijer och Anna Lisa
Lillie-björn fingo hvarandra till slut. De firade sitt bröllop på Oclenstacl 1816.

Erik Herlén ingick 1811 äktenskap mecl sin syssling Jeanna von Hofsteii,
föclcl 1786, clöcl 1849. dotter till brukspatronen på Villingsberg1 Erland von
Hofsteii N:o 1794, föclcl 1751, clöcl 1793, och Anna Elisabeth Ullmark, föclcl 1754,
död .1843 i Örebro. Han bosatte sig på Hammar, men godhjertad och lättrogen,
som han var, lät lian narra sig af sin broder, fältsekreteraren Johan Henrik
Herlenius (se ofvan) och kaptenen vid Nerike och Vermlands regemente Herman
Anrep N:o 236 att 1834 till clen sistnämnde försälja detta värdefulla gods för
endast en bråkdel af dess verkliga värde. Herléns maka var frånvarande, clå
köpet gjordes upp, i annat fall hade det aldrig kommit till stånd, ty hon var
synnerligen praktisk och clen styrande af makarne.

Att Anrep sedan kände, clet han ej handlat rätt, framgår deraf, att han
sedan långt derefter vid sin död 1880 befanns hafva testamenterat några tusen
kronor till. Herléns yngsta dotter, fru Hedvig Friberg (se nedan).

Ätten von Hof sten är av vermlä.ndskt ursprung. Den mecl säkerhet kände
första stamfadern var bonden Erik Nilsson, som i början af 1600-talet synes ägt
gården Hofsten i Köla socken i Vermland. Hans son Nicolaus Erici Hofstenius,
clöcl 1661, blef 1633 kyrkoherde i Arvika efter sin svärfader magister Petrus
Erici Uranius. Hans son kyrkoherden i Filipstad, magister Erlamdus Nicolai
II of slem ms, lödd .1631, clöcl 1717, prost och kyrkoherde i Filrpstacl, ändrade sitt
släktnamn till Hofsten. Hans son kommerserådet, Benkt Erlandsson Hofsten,
till Villingsbergs bruk i Knista socken i Nerike, föclcl 1689, död 1752, adlades
1726 och introducerades samma år mecl namn och nummer von Hofsten N:o 1774.

I sitt äktenskap mecl Jeanna von Hofsten erhöll Erik Herlén sju barn, fem
döttrar och två isöiier.

Den äldsta dottern Brita Stina., föclcl 1812, gick bort i späda år.

Den andra dottern Anna Elisabeth, föclcl 18.13, clöcl 1896, blef 1833 gift
mecl kontraktsprosten i Svinstads (nuvarande Bankekinds) församling i
Östergötland, fil. magister Per Olof Forselius, född 1801, clöcl 1873.

Den tredje dottern Jeanna, föclcl 1876, clöcl 1901, trädde 1854 i brudstol mecl
bruksförvaltaren vid Löfstaholms bruk i Lysviks socken, sedan på Halgö bruk
i Ekshärads socken, båda tillhörande Udcleholmsverken i Vermland, Carl Gustaf
Dahl, föclcl 1910, död 1899, i hans andra gifte. Han var första gången gift med
Maria Carolina Hasselblad, föclcl 1814, död 1853, dotter till brukspatronen nå
Stöp sjön i Nordmarks socken i Vermland Arvid Hasselblad, föclcl 1777, clöcl 1819,
och Kristina Engel Geijer, föclcl 1782, clöcl 1863.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free